Pyh...så varmt!

Vi ska inte klaga, men termometern smyger sig uppåt mot de 30 grader. Himmelen är helt blå, och jag sitter ute på min terrass med den bärbara, en av fördelarna med en bärbar dator och trådlöst Internet i huset. Allt är grönt, några av mina pioner blommar, syrenerna blommar överdådigt. Stora Kärleken älskar syrener, så han är i sitt esse. I kväll är det ut med vattenspridaren igen för att skämma bort gräsmattan, som börjar ta sig. Andra växter gillar också vattnet och är mycket frodiga och gröna, så vi väntar med spänning på alla blommor.

Jag har gjort mitt i dag: städat tidigt i morse, fixat frukost, hjälpt till med lunchen och handlat med Stora Kärleken på ett Willys, där de bygger om. Då fungerar det inte alls i min hjärna, så då behöver jag hjälp igen med att hitta. Just nu kör tvättmaskin nummer xx i ordningen, så är det alltid på söndagar, en himla massa tvätt..! Men det torkar bra ute, så då gör det inte så mycket.

Vi har en middagsgäst i dag, en kompis till Stora Dottern, så vi får snart ställa oss i köket och sedan vid grillen, innan hon ska skjutsas hem. Det får bli något gott med sallad och bröd, vet inte riktigt vilket vi ska ta, men det ska väl i någon form för marinad.

Pelargoner!

Så här långt har det kommit på den tillfälliga fönsterbrädan i vardagsrummet. Den är tillfällig, för att vi inte vet, om vi vill ha en där eller inte. Vi har inte haft en på flera år, sedan vi renoverade vill säga. Men i år behövde jag en, som var lite bredare än vanligt för att få plats med allt. Det kanske ger mig en tanke om att ha ett bord i stället för en fönsterbräda?

Jag vet inte, när jag vågar sätta ut pelargonerna, men kanske snart? Sticklingarna har varit lite dyrare, än de jag brukar införskaffa, så då är man kanske lite mera hönsmamma? Vissa doftar ljuvligt, andra har ingen doft alls men är vackra ändå.

Efter arbetsträningen behövde jag något att muntra upp mig med, hade varit på möte och det tär alltid så väldigt, så jag vandrade i väg till garnaffären. Inte för att handla garn till mig själv utan för att handla till mitt broderi, som jag har åtagit mig för kyrkliga syföreningen, till Malstatapeten. Jag längtar lite efter att komma i gång och se, om jag klarar av det, att brodera lite fritt. Det blir i alla fall ett av handarbetena, som ska med på semester, resten är inte bestämt.

I dag ska det bli brännboll i Lilla Sonens skola, föräldrarna ska diskutera en ev. lägerskola om mera än ett år fram i tiden. Då passar det ju bra att diskutera det över brännboll och fikakorg, hoppas bara på bra väder. Stora Dottern är skjutsat till ridskolan, då vet man vart hon finns.

Min strumpa och lite städande!

Det är inte bara trädgård alltihop, även om jag har förstått, att många handarbetsvänner även är trädgårdsfantaster. Det handlar väl om att få skapa, så är det i alla fall för mig: skapa och få tid för sina egna tankar.

Min strumpa börjar ta form, snart ska jag stänga för tåen, så lite annat än trädgårdsarbete blir det i alla fall. Jag har smygprovat den, och den sitter väldigt bra, kan tänka mig att den kommer att bli en favorit till jeanskjolen till hösten.

Att städa ett förråd hör väl inte precis till min favoritsysselsättning, men när inte gräsmattan är gångbar, måste vi ju kunna komma till baksidan av huset på något sätt. Att gå genom förrådet gick knappt pga. alla saker som stod i vägen. Men nu ser det ut som rena E4:an, fint och prydligt. Så kanske till och med jag kan hitta alla saker igen? Annars har det bara varit Stora Kärleken och knappt det.

Min trädgård just nu!

Från att ha varit bara grå och tråkig har trädgården fullkomligt exploderat de senaste två veckorna. Och allt regn, som kom under de lediga dagarna, har verkligen gjort sitt. Det är helt fantastiskt att få gå runt och bara titta. Självklart krävs det arbete också, men Stora Kärleken är så snäll att hjälpa till, om jag ber om det. Tidigare ville jag klara det mesta själv och så klart på mitt sätt, men nu har jag accepterat, att jag inte orkar, utan tar gärna emot hjälp.

I år har Blomsterlandet kanske också fått flera besök än vanligt, men det syns också. Det finns mycket vackert att titta på här hemma, och jag njuter det verkligen. Det är inte komponerat efter en mall, utan efter vad jag tycker är vackert och passar i hop. Är du nyfiken så titta gärna på bilderna!

Saftande!

Kan man säga så? I alla fall så var det inte väder till så mycket annat i lördags, när regnet öste ner, ja förutom att skämma bort gräsmattan med gräsfrön, gödsel, toppdress och desslike förstås. Det var väldigt skönt att gå runt i regnet, räfsa gräsmattan och ta små pauser och titta runt. Helt tyst med stor hatt på huvudet. Folk som kom förbi, om det nu kom någon, funderade säkert vad sjutton jag håll på med. Då skulle jag ha svarat, att jag håller på och skämmer bort min gräsmatta! En bräda är satt för, så vi kommer i håg, att vi inte ska gå på gräsmattan, så länge den håller på att repa sig. Någon golfbana blir det väl inte, men intressant att se, om det lönar sig med lite omsorg.

Stora Kärleken var så snäll, som han alltid är, att skära all rabarber även det i regnet, så nu finns det inga kvar i trädgården. Jag hoppas, att jag får skörda två gånger till i år.

Så här blir det....

när inte tiden finns. Arbetsträningen går sådär, vissa dagar bra, andra dagar sämre, men ett är helt klart: Jag är helt slut och tom i huvudet efter några timmar. Tur att jag har min samtalscoach, som kan förklara och rita, varför det blir så här. Om 1½ vecka kommer ett möte med alla inblandade, och då ska jag ha färdigt en kravspecifikation, för vad som krävs på min arbetsplats, för att jag kan vara där så mycket som möjligt. Det handlar mycket om lugn och ro, om väldigt "fyrkantiga" arbetsuppgifter, om att jag inte kan störas mitt i saker etc.

Inga inlägg har det blivit heller, men en massa bilder i kameran, som man inte hinner lägga in. Men nu kommer några av dem i olika inlägg, om vad som har hänt, när jag inte legat på sofflocket och mediterat enligt Mindfulness. Det har varit en hel del trädgårdsarbete, men också städning och saftande!

Tokigare, tokigast eller bara smått galen?

Det är ungefär, vad min kära router bjuder mig på, när jag försöker koppla in den och göra ett nytt nätverk här i huset. Den gamla router är säkert gammal, men framför allt har den ingen anslutning, som stämmer med vår nya fibersladd pga. att den var en router för adsl. Jag har kört på fiber och sladd ett tag, men de andra på nätverket har via routern kört på det gamla adsl, som egentligen skulle vara stängd, eftersom vi inte betalar mera, men den går att köra på........???!!! Fråga mig inte hur det fungerar, men det gör det.

I kväll hade vi tänkt, Stora Kärleken och jag, att nu skulle vi ändra. Jag är haj på bruksanvisningar och datorer i alla fall så där lagom, och han är en klippa på sladdar, även om han inte vet ett dyft om datorer. Kombinationen är ganska bra, så länge det flyter, men absolut inte om det inte gör det. Och det gjorde det inte! Det finns säkert de, som skiljs på Göta Kanal, men här gör vi det nästan, när jag får spader över routern, och han ligger under stora kontorsbordet mellan alla sladdar och kopplar enligt min teckning.

Just nu har vi bestämt, att vi ska tänka på saken, vilket kanske betyder inköp av en ny modern router. Den, som vi tillfälligt hade tänkt koppla in, klarade inte helt av hastigheten, men den fanns på plats, så därför var den tänkt som en tillfällig lösning. Men, men....inget är så dåligt att det inte går över med kokkaffe och en liten kaka, så det ska jag bjuda honom på!

Ganska så slut!

Konstigt att man kan bli så slut, när man får allt serverat flera gånger om dagen. Här ser ni utsikten ifrån mitt fönster. Inte dåligt med utsikt till en blommande atriumgård, när man väl fick tid att vara på rummet. Det var full rulle från morgon till kväll, mat och gående däremellan, när barnen hade tider att passa på olika aktiviteter i närliggande Vattenpalatset eller på Munktellarenan. Eskilstuna visade sig ifrån sin finaste sida med sol och blå himmel, så man behövde inte klä på sig så mycket.

Lite fick jag stickat, trodde att flera skulle göra det faktisk, eftersom jag även stickade förra året, men icke, tror i alla fall att jag var ensam om det. Det blev inte det bruna garnet, passade inte alls till beskrivningen ifrån Drops 104-9, så jag fick leta fram ett annat garn ifrån lagret. Jag han en bit på mina långa strumpor under barnens kamratfest med disco i går kväll. Fast jag tycker nog, att garnet är mycket mera grönt i verkligheten

Det gick bra!

Det gick väldigt bra hos handläggaren (dk:sagsbehandler). Det visade sig vara en nästan gammal kollega, så det fanns att prata om. Barnen var väldigt exemplariska, mycket konstigt för dem att prata om, hur deras funktionshinder påverkar deras förmåga att ta sig ifrån A till B. Lilla Sonen tror, att färdtjänstkortet kommer i morgon, men väntetiden var säkert 5-6 veckor, men handläggaren skulle försöka skynda på, så de skulle kunna använda det inför sommarens läger. Vi får väl se, hur det blir. Man blir luttrad kring all kontakt med myndigheter.

Annars har det varit full aktivitet här i kväll. I morgon åker vi till Eskilstuna på idrotshelg, ska bo på detta hotell, så det har packats både för sport och fest på kvällen. För i tiden packade vi alltid otroligt lång tid i förväg, det skrevs långa lister, som överfördes till Excelark i datorn etc. etc. Nu packar vi oftast kvällen före och har ingen lista. Det brukar gå bra ändå, har vi glömt något, så får vi handla, när vi kommer fram eller också får det vara.

Jag har hittat ett 100% ullgarn ifrån Almedahls, som heter Opus, på mitt lager. Det är caffelatte-färgat, och jag hade tänkt något liknande detta, som Helle har stickat. Jag tycker att de är snygga och blev så inspirerad. Jag ska leta upp mönstret och skriva ut det. Jag vet från tidigare, att där kommer att vara ganska mycket tid, där man bara tittar på barnen, så då är det bra med en stickning.

Ha' en trevlig helg.

Lunch med min dotter!

Det är inte ofta, man får tillfälle att äta lunch med sin egen dotter och alldeles tillika bara vi två, men i dag kom tillfället och helt oplanerad.

Jag var trött men på bra humör efter min arbetsträning, hade klarat av en av mina primära arbetsuppgifter. Stora Dottern skulle gå/springa Skolmaran, som är på 7-8 km, tillsammans med flera skolor här i Lilla Staden, så vi skulle sluta ungefär samtidigt. Det gav mig idén att bjuda ut henne på lunch, vart hon än ville. Hon blev väldigt glad och bestämde sig för McDonalds. Vi satt i lugn och ro i ett soligt hörn och åt både lunch och glassefterrätt. Hon berättade om Skolmaran och allt kring den och var väldigt nöjd, och det var även jag, som fick tillbringa egen tid med min egen dotter. Tänk vad lite som behövs för att göra två människor glada!

Sent i eftermiddag ska jag ta med mig båda barnen till en handläggare i Lilla Staden. Det ska fyllas i ansökan om färdtjänst, och det är också lite av en övervinnelse ifrån min sida. Tankarna på det kom för ett par år sedan, men jag har hela tiden sagt, att vi skjutsar barnen, de ska inte ha någon färdtjänst, vi klarar oss själva. Det går inte i längden, barnen vill vara oberoende av oss föräldrar, precis som andra barn/ungdomar i samma ålder, så efter ca. 2 år, så har jag kommit mig för att fråga, beställa tid och skicka in papper. Jag är säkert mer nervös än barnen för i eftermiddag, men jag hoppas, att jag inte visar det för mycket.

Hur det nu kan komma sig?

men inte desto mindre mår jag bra i växters sällskap! Det har jag precis konstaterat i dag, när jag träffade en pensionerad fritidsfröken, som barnen hade tidigare, på en av mina räder på Blomsterlandet. Hon frågade, hur jag mådde, och jag svarade, att det var sådär. Vi pratade om detta med växter, och det var då mitt i växthuset på Blomsterlandet, att jag kom på, att huvudvärken var borta, och att jag mådde ganska hyfsad just där och nu. Det var varmt, fylld med växter i vackra färger och väldigt trevligt att bara stå och prata och inte skulle göra något särskilt.

Bilden ovan är ifrån räden i dag. Bambun är den sista till vår terrass. Och så klart följde det med hem en pion i dag, förstår inte hur det kommer sig, att de bara vill med mig hem? Denna, som står bredvid bambun, är en vit japansk trädpion. De mesta växterna är skuggväxter, som jag ska ha i rabatterna bakom växterna och bakom vattenkannan till vänster i bild. Sedan finns det lite kryddor, helt annorlunda än vad jag brukar ha bl. äppelmynta, som man även kan göra te av och lite växter till en annan rabatt. Det känns, som att det inte finns något köpstopp för trädgården i år, men vi har inte satsat på trädgården på några år, det har mest blivit fruktträd och -buskar, så jag får väl försvara det på det sättet.

Arbetsträningen, nu 3 timmar per dag, gör mig otroligt trött med tendens till huvudvärk och illamående och kortslutning i hjärnan. 2 timmar går bra för det mesta, men 3 gör bara att jag kan fungera i 2 och sista timmen sitter jag bara och hänger.... I bland går jag hem, i bland sitter jag kvar. Nästa vecka ska vi öka till 4 timmar, och de primära arbetsuppgifterna har inte funnits så mycket ännu. Det är så man kan få ångest bara av att tänka på det, så det låter jag bli med: en dag i taget känns bättre.

En ny bild!

Bilden, som du ser, när du kommer in på min blogg är tagen i dag. Det är vårt familjepäronträd, som har så vackra knoppar just nu. Ovan i detta inlägg ser du även blommor ifrån vårt plommonträd och ifrån vårt körsbärsträd.

Päronträdet har haft några frukter, stora men inte många. Det är fyra olika sorters päron, som är ympat på. Det är ca. 5 år gammalt. Plommonträdet fanns redan i trädgården, när vi flyttade hit. Det gav mycket i början, men nu har det varit lite skralt senaste åren. Det är en tidig sort med blålila plommon och gult fruktkött, som är väldigt söta. De passar bäst att äta direkt.

Körsbärsträdet är självpollinerande och en lågväxande sort, ska ge små söta körsbär, men vi har inte fått smaka ännu. Det är 3 år gammalt.

Bilder ifrån trädgården!

Mina backsippor. Jag älskar dem, då de är tidiga, har lite färg och allmänt verkar lite tuffa. Jag har flera olika, och de passar bra ihop med det mesta.


















Min dyra kinesiska pion är på väg att blomma. Den blommade inte förra året eller året innan, så detta är tredje sommaren, men nu verkar det bli av. Jag tror dock inte, att det kommer mera än denna ensamma blomma. Jag älskar ju bl.a. pioner, även om de bara blommar under så kort en tid, så får jag en chans att handla én, så gör jag det. Pioner är vackra i buketter, det blir ganska maffigt och brukar komma med, när jag gör buketter till barnens lärare på skolaavslutningen. De är även fina, när man bara vill ha en blomma, som flyter i lite vatten i en tallrik eller i en skål.



















Mina botaniska tulpaner, tror att det är en vild turkisk sort. Jag är inte så förtjust i blomsterlökar, kommer jämt till att kultivera upp dem. Är blommorna lite speciella, så kan de få vara i det vilda hörnet av trädgården, där jag aldrig kultiverar, där det bara finns blomsterlökar.



















Mina gula kejsarkronor har ersatt de orangea, som fanns tidigare. De doftar inte gott, och bladen blir lätt lite gula, men de är vackra.



















Här är mitt rabarberbestånd, som Stora Kärleken älskar. Och vad gör vi med rabarbern? Mest blir det saft, i bland paj eller kräm. Såg ett recept på rabarberchutney, som jag kanske skulle prova. Det skulle vara gott till det mesta, när man grillar.



















Jisses vad det knoppas och nästan blommar i trädgården! Vi hade frost förra veckan, inte så kul med tanke på alla insekter, som vi behöver hjälp av nu.

Denna gula blomma vet jag inte vad heter. Den följde med, når vi slutade med vår kolonilott. Om man klipper ner den, kan man i bland få en andra blomning innan hösten kommer.



















Här kommer första bilden på årets röda löjtnantshjärta. Den är vacker, och jag har den på flera ställen i trädgården. Jag har även den något enklare "kusinen", fänrikshjärta. Den finner också ofta sin plats i buketter.



















Här är mina syrener, som står ute ved brevlådan. Hoppas att brevbäraren njuter av dem varje dag, jag ser framemot doften lite senare.



















Plommonträdet som jag har "stammat upp" lite. Mest för att barnen ska kunna gå i trädgården utan att gå in i grenar. Jag har även funderat på att bygga en bänk runt stammen eller att plantera en klematis, som får klättra, så inte stammen känns så kal.



















Min senaste rabatt vid ytterdörren. Växterna som jag handlade senast på Blomsterlandet räckte inte så långt, i alla fall inte mera än till denna rabatt, om man vill ha den lite fyllig. Klätterväxten till höger är en klematis, som jag trodde hade dött, därav köpet av en "Miss Bateman", som nu står någon annanstans.

Stickcafé!

Ett litet stickcafé var vi på Tyllra i kväll, bara 4 stycken. Visste inte riktigt om jag orkade gå, eftersom jag var så trött efter helgen, och Mindfulness-kursen kom ju före på eftermiddagen. Men det var trevligt med massor av goda samtal, blir mera intimt när man är färre deltagare. Det är intressant, hur man tänker om människor, som man inte känner. Börjar man först prata med dem, så visar det sig, att man har ganska mycket gemensamt. Det kan bli bra tips, och det kan bli bra respons på, hur man själv tänker. Intressant!

Jag fortsatte på min egen designade virkade kofta. Jag har nu virkat 4 trianglar, som jag håller på att virka ihop med fastmaskor. Det ska bli ett ryggstycke, och jag får nog virka något runt om denna fyrkant, så det räcker till min storlek. Framsidan hade jag ev. tänkt att bara göra utav två trianglar Så måste det till lite kanter, lite hals, lite ärm etc. Det kommer att bli kul.

Jag måste bara inse, att det inte är jag eller mönstren det är fel på. Felet är, att jag har varit utbrändt och inte kan koncentrera mig någon längre tid och har svårt att läsa, därför går det inte för mig att följa ett mönster. Och därför återvänder jag hela tiden till samma saker, som jag kan och finner meditativa. Det är min konklusion av det hela. Det kanske inte är så dåligt ändå, det utvecklar min kreativa sida, och jag tycker, att det är roligt.

När jag kom hem ifrån Stickcaféet var Stora Kärleken i trädgården. Han hjälper mig med kärsroten(skvalderkålen). Det var fortfarande ljust, plommonträdet har slagit ut och det doftade underbart. Till och med Lilla Sonen hade gjort pappa uppmärksam på, att plommonträdet hade slagit ut. Han hade sett det ifrån sitt fönster, att det var andra färger i trädgården. I morgon måste jag komma i håg att ta ett kort på trädet, som är otroligt vackert just nu. Innan jag vet av det är synen och känslan borta.

Konfirmation och tåg och härlig mat och virkning...

och en massa andra saker! Vilken helg det har varit! Vi har varit i Danmark med tåg, vilket innebär bussåkning ifrån vår Lilla Stad till Stora Staden, byte i Köpenhamn, och sedan upphämtat av min pappa vid vägs ände(Skanderborg). Det var en upplevelse både för barnen och för oss. Främst var jag så imponerad av, att så mycket människor faktiskt åker tåg med allt vad det innebär av kånkande på packning och barn. Sedan är ju servicen på tåget ungefär som på flygplan, speciellt på danska sidan med en vagn, som kommer runt och säljer godsaker.

Jag hade hittat ett mönster på en virkat kofta ifrån Drops R-525, men trots att jag började flera gånger, så kom vi inte överens, och det blev inte snyggt. Garnet är Marks & Kattens Scilla i en stärk grön färg, merceriserad bomull. Jag hade bestämt mig för, att det inte skulle bli en sjal! Så nu blir det en kompromiss: jag virkar upp ett nystan i mitt vanliga snäckskalsmönster med virknål nummer 6, blir en liten triangel. Av dessa ska jag göra fyra styck, så virkar jag ihop dem och har på detta sätt ett ryggstycke av en kofta. Ev. får jag virka lite till runt om så det passar min storlek. Sedan får jag se hur jag ska fortsätta, men det blir lite som att vika ett kuvert.

Konfirmationen blev en stor överraskning för både min man och våra barn, men inte desto mindre mycket positiv. Det var en fin fest med mycket god mat, mycket tal och speciella sånger skrivna för konfirmanden och vilket presentbord! Stora Dottern kastade långa blickar mest av förundring, eftersom vi inte gör så i Sverige. I Sverige är inte konfirmationen så stort ett projekt som i Danmark, man har ingen "Blå Måndag", dvs. måndagen efter konfirmationen, då konfimanderna är lediga ifrån skolan och får gå själva på stan och spendera lite av de kontanta presenterna, och festerna är inte så storslagna. Så vi säger än en gång: Grattis Sofie och hoppas att du får en fin Blå Måndag i dag i Århus med alla kompisar.

Det var trevligt med en lill-semester, kul att åka med både buss och tåg, men tyvärr sover man alldeles för lite, vilket ger huvudvärk och trötta barn. Nu ska vi bara slappa, tvätta lite och försöka sova ordentligt hela veckan. Nästa helg åker vi på idrottshelg i Eskilstuna med barnen, så har ni tips om garn och tyg i den staden så lämna dem gärna.

Hur ska man egentligen prioritera?

Det har suttit i mitt minne ett bra tag nu. Hur ska jag prioritera? Vad är viktigast?

1) Enligt Stora Kärleken ska jag tänka på mig själv, vilket jag gör mest hela dagarna, kommer dock aldrig till något vettigt resultat.
2) Enligt Försäkringskassan (FK) ska jag tänka på att arbetsträna flitigt och uppfylla deras krav om antal timmar och procent varje vecka och utöka i lagom takt utan bakslag. Om jag går hem tidigare för att jag är slut i dag, räknas det som bakslag?
3) Enligt personalavdelningen/min arbetsgivare ska jag mest tänka på att komma tillbaks till jobbet så fort som möjligt, för de tänker ersätta min ersättare med mig, och därför är det viktigt, att jag prioriterar mina primära arbetsuppgifter. Jag får mest bara huvudvärk, när jag har gjort det en stund och får gå hem innan FK tycker att jag ska!
4) Enligt Mindfulness så ska jag hinna med både meditation och andrum, planerade och spontana flera gånger om dagen, och mina ben spritter mest och vill ut i trädgården, och mina tankar håller sig absolut inte till andningen.
5) Och enligt min doktor så ska jag komma i håg att lyssna till mig själv hela dagarna, bara göra det som jag orkar, och i övrigt tycker han, att hastigheten för min återgång i lönearbete är absurd och tillika lagarna som styr FK's agerande........

Jag tror, att jag ska leta reda på ett nytt mönster, så jag har en mindre stickning att ta med på tåget till Danmark i morgon. Vi åker som sagt till Jylland, ska gå på brorsdotterns konfirmation på fredag och på söndag kväll är vi hemma igen här i Lilla Staden, och då ska jag fortsätta prioritera.........

1. maj, arbeternas dag och helgdag!

Vi är ju lediga på första maj, fast jag nöjer mig med att lyssna på tal på TV, och i går var det Valborgsmäss, så där lite halvledigt. Vädret var fint, men lite kyligt emellanåt. Jag passade på att luncha med Stora Kärleken, innan han gick på sitt kvällspass, och sedan for jag iväg till Blomsterlandet och kom hem med lite till trädgården, små perenner, en klematis Miss Bateman, en röd bondpion och en bambu.

Jag skulle egentligen ha två bambu, men de hade bara en, så jag står uppskriven till en till av samma sort. Den heter Jumbo och ska bli 3-4 meter hög, får se om det stämmer. Den ska inte heller blomma förrän om ca. 50-100 år, och då kan det ju vara det samma i alla fall för mig. Jag hade tänkt, att bambuväxterna ska stå i var sitt hål i trallen på terrassen framför ett vitt plank. Resten av planteringarna på terrassen ska vara i krukor.

För en hel del år sedan hade vi mycket krukor, då var vi oftast hemma på somrarna, sedan ratade jag krukor ett tag, kände inte att jag hade tid att vattna. Nu blir det nog krukor igen, måste bara få någon att vattna dem, när vi är borta. Jag har även börjat med perenna växter i krukorna i stället för sommarblommor, de håller på något sätt bättre och är inte så vattenkrävande.

I dag var det engelskaläxa igen med Lilla Sonen, så jag passade på att sticka en bit på Stora Dotterns benvärmare. Jag 3 nystan av Svarta Fårets raggsocksgarn, Stora Dottern har själv valt färg, och det blev inte svart(!), och nu har jag noga vägt det tredje nystanet, så benvärmarna kommer att bli lika långa. Jag stickar på nr 5, strumpstickor, efter ett Dropsmönster nr 86-35. Tillsvidare verkar hon nöjd och frågar, när de ska bli färdiga.