onsdag 26 oktober 2011

Eller också hänger jag inte med?

Jag bokar av och bokar av i almanackan, bara för att få tid att återhämta mig. Jag vill inte vara på väg in i någon annan vägg, så nu gäller det att bara bry sig om sig själv ett tag. Jag sover gärna och mycket, jag vill helst av allt ha ganska så tyst. Att livet går upp och ner händer för alla, det är bara det, att vi som har varit utbrända är lite känsligare för just sådant. Det är också lätt att skjuta över allt i stressfacket och säga att det är pga. just stress.
Men det vore ju för lätt att komma runt problemen på det viset. Grannen har säkert också svårigheter ibland med sina barn och deras skola oberoende om de har särskilda behov eller ej, det kanske bara inte är så ofta. Väninnan behöver också en stund på soffan emellanåt, men kanske inte så ofta och alla andra tycker också att livspusslet är svårt att få ihop, men kanske inte så ofta.
Ibland känns det som att jag vill springa tillbaka till min samtalsterapeut, för nu är livet för tufft igen. jag behöver någon precis nu och här, som kan sortera upp mina tankar och få dem in på rätt spår i hjärnan. Jag känner rent fysiskt hur energin rinner ur kroppen, men jag vet också att om jag väntar ett tag, andas, äter och sover, så går livet vidare i alla fall och jag står ut med det.
Hur ska jag göra för att få mera energi? Vad gillar jag att göra? Vad vill jag göra? Och vad vill jag göra med mitt liv? En försenat 40-årskris eller är det bara så att de stora livsfrågorna kommer upp till ytan, när man som jag har varit ute på kanten och återkommit? Var hittar jag min plats att utgå ifrån? Återkommer när jag har tänkt färdigt.

6 kommentarer:

Bibbi sa...

Ibland behöver man göra... ingenting! Men också inse att man kan bli väldigt trött och tom utan att det behöver betyda en ny väggkrock! Försök att tömma hjärnan och vila lite utan prestation så kanske...
Kram och stärkande tankar...

Cicki sa...

Var rädd om dig medan du tänker.

Losarinas mor sa...

At tænke sig om, det er altid godt.
Vi skal bare passe på, ikke at fortvivle, hvis ikke der kommer et svar,på alle vores tanker.
Frisk luft og motion.
God, nærende og smuk mad.
Det er også vigtigt.
Og du har en mand, så masser af knus og kys- det gør også godt:-)

Ruta Ett sa...

Vännen, jag vet precis hur det känns. Jag var där för ett tag sedan och det är verkligen sorgesamt. Man vill - men orkar inte. När det blir så så gör jag ingenting som är bestämt i förväg. Jag ställer in alla träffar och vilar, kanske ser lite på TV, stickar nåt lätt eller sover...inget som stressar mig eller oroar mig.
Pratar med familjen så att alla vet hur läget är och försöker få förståelse för det. Själv försöker jag acceptera att det är så här det är och att jag får lära mig att leva med det.
Bamsekramar till dig

Mia stickar sa...

Hoppas dina tankar hittar en bra väg som är bra för just dig!

Bibbi sa...

Tack för ditt besök hos mig! Din tanke är inte så dum... mina två grupper har hjälpt mig jättemycket under min jobbigaste tid. Att bara träffas utan prestationskrav... vill jag inte göra nåt så kan jag "bara" var med och prata eller bara vara! De är mina andningshål och kommer att så förbli! Vill du ha kontakt med Nettan så kan du höra av dig till mig!
Kram