fredag 28 maj 2010

Bilder ifrån min trädgård!

Min fina, fina trädgård som har blivit uppsnyggat av min kära mamma och pappa, så flera säckar med kirskål är skickat till tippen i stället för på komposten. Visst är man korkat som inte förstår att sådant inte ska till komposten utan till soptippen??!! På den lilla plätten ovan var vi tvungna att ta bort allt, kirskålen hade infiltrerad alla växter, så bort med det. Vad jag ska ha där i stället vet jag inte ännu, kanske lite grönsaker eller några 1-åriga blommor, så jag har kollkirskålen. Hur som helst så börjar det komma lite färg i trädgården, det känns härligt, man kan till och med plocka lite buketter.

Vårt nya staket...

är inte helt färdigt....... 36 meter är målat och uppsatt av min kära pappa och Stora Kärleken. Det betyder enligt min pappas noggranna uträkningar att det fattas lite mera än 32 meter, som Stora Kärleken får ge sig på ensam.

Det tar sin tid att måla, som faktisk är den värsta biten, flera hundra staketpinnar och därtill reglar. Allt ska grundoljas och målas minst två gånger på alla sidor. Och sedan målas det över alla spikhuvuden så de inte rostar.
Staketmönstret är ganska enkelt: en smal och en bred om vartannat. Sedan har det kommit till en ny pergola över entrén till tomten, den andre kändes så ranglig och hade en grind. Den är dock inte helt färdig. Vi ska ha något på tvärs av de regler som ligger där nu, men vet inte riktigt vad. Det ska även finnas något att klättra på vid varje stolpe för mina rosor och klematis.

Länge sedan.....

Men vi har milt talat haft att stå i! En konfirmation för Stora Dottern hade vi i söndags sådär lite Danish/Swedish style och alla förberedelser både inne och ute. Tackar mina föräldrar så mycket som hjälpte oss med allt under dessa intensiva dagar både ute och inne!

Vi hade räknat med att kunna sitta ute, vädret hade varit underbart i 8 dagar innan med 20-25 grader och strålande sol, men söndag morgon vaknade vi upp till regn. Redan innan persiennerna åkte upp, anade jag att vädret inte var som dagen innan. Så det blev krismöte, hämtning av fler innestolar på Stora Kärlekens jobb, utbärning av möbler, dukning i det tomma vardagsrummet förutom allt annat som skulle fixas en sådan dag. Vi fick plats med alla och åt en fin buffé lagat delvis av min kära mamma och jag samt ICA affären och uppdukad av min stickkompis A. som var i köket under dagen.



Det blev en fin dag, Stora Dottern var nöjd och vi var trötta! Som tur var hjälpte min släkt oss med att göra slut på alla rester under söndagskvällen och under måndagen, vilket innebar tom kyl och frys. Det kändes väldigt skönt att inte behöva dra samma mat in och ut ur kylen i flera dagar ungefär som till jul.

lördag 8 maj 2010

Lugnt och stilla

Barnen är på läger, Stora Kärleken är i väg på jourjobb och här är lugnt och stilla. Det är faktiskt skönt, att det är helt tyst i bland. Jag kan få lov att tänka mina egna tankar till slutet, vilket man behöver emellanåt.

Trädgården blev ganska så "tom" i dag. Det var städdag på området, så där användes lite energi till det först, men mest prat blev det med alla grannar. Sedan stod rosorna på tur, björkarna har musöron, så det var dax att klippa. Vi ska få hjälp nästa helg att sätta upp ett nytt staket runt hela tomten, så i stället för att binda upp allt, så klippte jag ner. Det växer ju upp igen, och i bland måste man ta fram stora saxen för att slippa växter, där det är bladlöst vid fötterna. Det började regna, skönt att gå ute i regnet, men inte för länge, så jag hann inte med den envisa kirskålen som syns i bild.

Det nya staketet kommer att bli ett väldigt lyft för huset. Det kommer att bli kritvitt, det kommer att bli helt i stället för trasigt och ruttet, och det kommer att ge mig en ny båge/spaljé/pergola eller vad det nu än blir på tomten. Sedan kan rosorna, bl.a. Flammentanz och Stanwell Perpetual och någon klematis och kaprifol klänga hur mycket de vill in över det mot carporten.

onsdag 5 maj 2010

Min turkiska garner!

Det gick undan måste jag säga, beställde garnet i söndags kväll och nu på lunchen kom budet hem till mig med paketet! Allt är väldigt fint, så det företaget kan jag rekommendera Och man fick en mothers day present på köpet: En scarf i vackra färger. Så jag är väldigt nöjd.
Drops 30% på sina garner just nu, så när vi var på TovikkaStickcafé i måndags, Lilla Sonen var också med och sydde på sin docka, så passade jag på att handla Fame Delight och alpacka till denna kofta.

söndag 2 maj 2010

Tack till webstrik!

Den danska sticklistan och alla goda idéer man får där. Jag fick ett tips om billigt garn nyss, så nu har jag beställt med express delivery 2 olika sorters garn härifrån
http://www.yarn-paradise.com/
Det skulle komma ifrån Turkiet, så det blir spännande att se om man får något överhuvudtaget.
Det ena garnet är detta, som ska bli en blus, och den andra denna, som kanske blir en kofta eller jacka.

Annars har jag tvättat och tvättat tyger i stora lass, som också stryks på löpande band och ordnas efter färg i skåpet. Ska fortsätta med det här i veckan, så rummet blir tomt. Mina föräldrar kommer ju snart och hjälper oss inför konfirmationen, så då ska det städas och fejas.

Stora Kärleken har tvättat trallen i går, en hel dag tog det överallt. vi har både på fram och baksida plus en liten frukostplats mitt i trädgården. Nu ska det torka och sedan oljas med roller. Det kommer att bli superfint, just nu är det bara nästan vitt i stället för det grönsvarta som fanns innan efter den långa vintern.

Ingen rist ingen ro, nu håller han även på med vårt staket ute. Tror att vi kanske är överens om vilket mönster det ska bli, så nu ska det inhandlas virke, stolpar, grundolja, målarfärg och skruv, så allt är klart tills min pappa kommer och hjälper till med bytet av alla de många metrarna staket. Jisses, vilken höjning av fastighetsvärdet det kommer att bli i stället för det halvruttna som sitter där nu.

Deklarerat har vi gjort, och också äntligen fått iväg lite Rotavdrag till Västervik, som vi hoppas går igenom, så alles in alles inte så pjåkig en helg!

lördag 1 maj 2010

Min kära Olive!

Jag stickar troget på den nu, när jag har kommit över att sätta maskorna till ärm åt sidan. Jag är alltså lite fjollig! Så fort jag kommer till något som är annat än att bara göra, som jag började med, så beklagar jag mig. Stickningen ligger bara där i soffan, jag går runt den och ojar mig över att inte kunna titta på TV, bara för att jag inte kan sticka, för jag måste ju ta av till ärm! Så gör jag några dagar eller veckor, ibland börjar jag till och med på andra projekt. Men rätt vad det var tar jag tag i det och fortsätter och upptäcker att det inte var så farligt i alla fall. Visst är man konstig ibland?

Men nu längtar jag efter att virka. En dam på vårt stickcafé i garnbutiken virkar en kofta i rött, som är väldigt vacker. Den ser inte mycket ut för världen i Dropskatalogen eller på hemsidan, där den är virkat i beige, men i verkligheten är den väldigt vacker. Vi får se vad det blir. Min pappa vill även ha ett par långa strumpor, när han motionscyklar, men jag hittar inget svart strumpgarn på denna årstid. Så jag fortsätter att leta om inte ni har några förslag.

I trädgården!

Det händer massor med saker i trädgården, jag tar en timme eller två varje dag och gör något i något hörn. Förr i tiden var det hela dagar av arbete i trädgården, jag var helt slut och egentligen var det inget nöje. Trädgården skulle se vacker ut, det var målet, alltså vacker ut utifrån. Att jag inte hade tid att njuta av den, hoppade jag elegant över.

Nu tar jag hjälp. Stora Kärleken hjälper mig och Lilla Sonen hjälper mig. Sistnämnda bara mot pengar :-)), men så är han också helt barskrapad sedan ett större inköp. Det var hans eget förslag att kunna tjäna lite pengar utöver månadspengen. Men han arbetar bra, titta bara på alla stenar som han har lagt. Och så får vi tillfälle att prata om allt under tiden.

I stenröset rakt fram hade jag tänkt att plantera/så örter, men det blir nog inte så. Örterna ska jag ha på baksidan på terrassen, där vi går ut inifrån köket och där vi grillar. Däremot ska jag kanske ha lite grönsaker och blommor i röset. Just nu väntar allt inne, helt överväxt och alldeles för kallt för att ta ut. Lite kris är det!

För inte att prata om terrassen, som ser så kal ut! Och där hade vi tänkt ha konfirmation om 3 veckor, men det ordnar sig nog. Planer finns, det ska bara i verket, vädret är inte precis med oss. I dag ska trallen tvättas, sedan torkas och oljas in. Då kan vi få ner alla möbler och grillen ifrån vinden och fram med allt lull-lull som Stora Kärleken benämnar alla mina småbord och levande ljus etc.

Så här ligger det till!

Det finns ingen tid! Det kan jag konstatera och speciellt efter att ha träffat på en bekant som jag inte har sett på flera år, men vi har barn som är lika gamla. Hon var gott på väg ut i det, som jag försöker kämpa mig ifrån, nämligen utbrändheten. Varje gång jag möter en person, som är på väg dit jag har varit, går jag hem och tänker efter. Jag bokar av saker och tänker om. För hur det nu än kommer omkring så behövs det bara små episoder av händelser, och jag är väldigt lätt tillbaka i samma mönster som tidigare. Dessa mönster är ju tyvärr alldeles för välbekanta när jag hamnar i vissa situationer, och blir därför lätta att ta till.

Därför behöver jag stanna upp, tänka efter, boka av, revidera och framför allt återhämta mig ännu mera än jag trodde. Det jag tycker är svårast är att boka av roliga saker, alltså sådant som i vanliga fall får mig att må bra och ger mig egen tid och återhämtning. Tyvärr har det samma effekt på mig om de goda sakerna blir för många per vecka. Jag behöver vara för mig själv, titta ut i luften, "självmeditera" som jag kaller det, bara vara och sitta och göra ingenting. Det ska vara tyst och jag ska inte behöva passa några tider. Under dessa förutsättningar fortsätter jag framåt.

Hur vet jag att jag är på väg framåt? Jag kan emellanåt förstå en stickbeskrivning, jag kan läsa längre stycken i tidningen och komma i håg det jag läst, jag kan prata med folk, fast andra pratar bredvid och fortfarande hålla koncentrationen, jag kan lyssna på radio när jag kör bil, jag kan komma i håg var saker står i affären och jag tycker att mitt nya jobb är kul! Sedan finns det både dagar och tillfällen varje vecka, när det går åt skogen, men de tillfällen blir färre om jag kommer ihåg mig själv varje dag. Och en bra sak: jag ska först träffas med min samtalsterapeut om en månad, tidigare har vi träffats varje vecka och senast varannan vecka, men nu känner jag för att fasa ut och kanske sluta helt. Fast det är som hon säger, behöver du komma så ringer du bara! Då har jag alltid en livlina att återvända till, om jag inte vet hur jag ska sortera mina tankar.
pioner på väg upp blir en bra illustration på mitt tillstånd, när de väl kommer upp så lyser de och tar plats!