torsdag 30 oktober 2008

Fjärrvärme!



Har man någonsin hört något så tråkigt som det? Vi ska få in det i huset om ett par veckor, så då blir det till att renovera igen, för vem vill ha två halvväggar utan tapet och ett stort hål i golvet, där pannan stod? Har redan börjat spana på färger och material, men inte fastnat för något direkt.

Om man vänder på det: värme från fjärran kommer jag att tänka på Kära Släkten som åker i väg till värmen i fjärran länder just i dag och just nu! Och det låter ju betydligt trevligare eller hur? Thailand ska det bli för deras del igen, vet inte för vilken gång i ordningen, men landet gillar de och vi med för den delen. Man drabbas av någon form för Thailandsbacill, när man åker dit första gången. Det är svårt att inte jämföra alla andra resor med Thailandsresor, Thailandsväder, Thailandsmat och Thailandspriser. Vi har varit där två gånger själva, en gång med charter och en gång där vi bara åkte runt. Det sista passade mig bäst, inget bokat, inget bestämt, bara vara där man hade lust och inspiration att vara. Hotell finns alltid, mat finns alltid, värmen, maten och människorna får man på köpet. Fast jag undrar om det fortsätter att vara så underbart med alla turistströmmar som far dit, har träffat människor, som har berättat om förändringarna på "våra" ställen. Matställen som vi tyckte var bra finns inte längre utan nu finns det stora köpgallerior.

Utvecklingen ska så klart gå framåt bara inte just på "våra" ställen, så tänker man ofta tror jag. Utvecklingen är också att skaffa fjärrvärme till huset och fibernät, ska bli kul att se hur det fungerar. Har fibernät på jobbet, men inte sjutton var det något snabbare än mitt eget ADSL härhemma! Asch, vi får se vad det blir!

I dag blir det i alla fall bowling med ungarna vid lunch och i kväll ska Stora Dottern på Halloweenspök i stallet ända till 22.30, så hon är nog trött i morgon bitti när det bär av på teaterläger tillsammans med Lilla Sonen och en massa andra barn ifrån hela Sverige.

tisdag 28 oktober 2008

Pärlor!

Bilden är lånad här som visar hur man ersatta slitna skjortärmar förr i tiden!

Var på Stickcafé i går kväll och hade turen att sitta bredvid en stickerska som precis hade gått en kurs om att sticka in pärlor. Hon höll precis på med att lägga upp allt för ett par pulsvärmare, så jag fick en gratis kurs i hur man sätter pärlor på garnet, hur man sticker in och följer mönster, etc. Bortsett ifrån att det var så fjutte....det var väldigt tunna stickor och man får sticka länge...(!) innan man känner att man kommit någon vart, så kan man ju inte undvika att bli inspirerad. Så nu har jag varit ute och letat pärlor på nätet, mest för att kolla pris, men man blir ju bara snurrig av alla beteckningar. Jag har förstått att man ska använda en sorts som heter Rocaille 9/0, men ska det vara tvättbara eller inte och vilka färger syns på vilket garn etc. Kollar man runt på olika bloggar, så ser man ju hur vackra kreationer som helst speciellt här hos Pärlmudden. Mina funderingar rör också om man behöver en särskilt nål för att trä på pärlorna? Är något garn bättre än annat?

Dagen i dag består annars i att sticka ett par varv på min Drops kofta, har kommit ganska långt upp på ryggen nu, kanske gå på stan och kolla lite pärlor, skicka Stora Dottern i väg till bion med en kompis, skjutsa Lilla Sonen till en Halloweenfest om inte Stora Kärleken gör det, närvara på min kurs och spendera ett par timmar i stallet i kväll. Men först blir det frukost, det är redan sent.......

torsdag 23 oktober 2008

Reflexer!

Undrar en sak: Om jag ser i mörker och går eller cyklar obehindrad betyder det då att alla andra ser mig??!!! Jag råkade precis ut för en tjej på 15-16 år som cyklade helt utan reflexer, helt utan lyse på cykeln, hjälm hade hon inte heller och i fel sida av vägen! Man undrar ju hur hon har blivit uppfostrad i trafiken och av vem??!! Tror man att det är dagis eller skolan eller kanske till och med Staten som gör sådana saker, nä, i det här fallet blir det nog Polisen med en stor böteslapp, det hoppas jag i alla fall.

Jag är så otroligt trött på personer, gammal som ung, som inte bär reflexer nu när vi närmer oss den mörka tiden. Min åsikt är fortfarande att man som vuxen bör ta ansvar för sig själv och att man även som vuxen har ansvar för sina egna barn, att de syns när det är mörkt, att de lär sig trafikvett och att de bär hjälm, när de framför fordon med hjul.

Det är helt otroligt egentligen vad man stöter på i trafiken nu för tiden antingen det är mörkt eller ljust för den delen. Jag har presterat att cykla över ett hundkoppel i mörker, ni vet ett sådant som rullas ut om inte ägaren sätter stopp! På ena sidan cykeln i mörkret en mörk husse och på andra sidan en liten tax lika mörk. När jag kör bil har jag också kört väldigt nära cyklar utan lyse, skateboardåkare/kickbikeåkare utan reflexer, gående utan reflexer, löpare utan reflexer, barnvagnar och mammor/pappor utan reflexer. Listan kan göras hur lång som helst. Och jag åker ändå runt i staden, inte ute på landet!

När jag ändå håller på att förundras över hur det står till i trafiken kan jag nämna andra trafikanters dåliga avståndsbedömning. Frågar ni mig så tror jag att det har att göra med stressen i samhället i stort. Man tror att man hinner, för att man har så bråttom, ingen annan kan ha lika bråttom som jag! Omdömet sviker pga. ett sorts stressbetingat tunnelseende. Man tror att man är snabbare på att åka ut ifrån en väg eller ut i en korsning än vad man är, man missbedömmer ofta hastigheten på upphinnande fordon.

Sedan kan vi ju nämna det totala kaoset som uppstår om vissa trafikanter antingen de är på två ben, på två hjul eller fyra hjul. Dessa personer vet inte hur man beter sig trafiken, att vi här i landet håller till höger det gäller överallt där vi färdas: trottoarer, rulltrappor, vägar etc. Det blir ju tokigt om man inte känner till dessa regler. Jag tror att vi är på väg att få en generation och kanske till och med har haft det de senaste 1o åren av trafikanter, som inte har lärt sig de mest basala trafikregler.

Hälsning från en person som har livet kärt!

Qi-gong

Eller hur det nu stavas (?!) var en mycket trevlig upplevelse. Vi hade ett ämne som hette kroppskännedom i dag och vi fick prova på olika avslappningsövningar och en av dem var alltså Qi-gong. Det leddes av en sjukgymnast. På min stresskurs har vi varje torsdag fått prova på olika aktiviteter, som man oftast aldrig har provat tidigare. Det har blivit skrivarkurs, målarkurs (uttryckande konst), provat på mindfullness, varit ett antal gånger på Friskis och Svettis, provat öronakupunktur, spelat golf, gått stavgång, ja många olika aktiviteter, som man kanske inte skulle ha fått för sig att prova själv.

Nu är jag ganska nyfiken som person och tycker att det mesta är kul, men det är såklart några saker, som man fastnar mera för än andra och i dag var det Qi-gong, som vi fick prova bland flera avslappningsövningar. Musiken var lugnande och rörelserna väldigt mjuka och sköna.

Skrivarkursen tidigare ledde faktisk till att jag startade denna blogg eftersom jag tycker om att skriva, tycker om att uttrycka mig. Att skriva är som en ventil för själen och ökar det mentala fokuset anser jag, och i en blogg kan man skriva om nästan vadsomhelst. Det är bara du själv som bestämmer dagordningen. At sticka har egentligen samma effekt, du hinner tänka, kan gå tillbaks om det inte blev riktigt bra, hinner utveckla dina tankar inom dig själv och får ett väldigt lugn.

Vart vill jag komma med allt detta att skapa lugn och ro runt oss alla? Jag tror, att om vi ägnade bare en del av dagen åt något som ingav oss dessa känslor, så skulle det se annorlunda ut. Kalla det återhämtning eller vad du vill, men något som ger ro i vardagen och tid för reflektion, att göra något som du njutar av, vilket kan var mycket individuellt. Allt för ofta säger människan att jag inte kan. Det sägs helt ner i lågstadiet, att nä, jag kan inte. Men alla kan något även om man inte själv ser det, så ser andra det.......

onsdag 22 oktober 2008

En knasig, orolig och stressig dag!

I dag har inte varit någon bra dag! Det började med storstress på morgonen, en del telefonsamtal som jag inte ville ha egentligen och sedan har Stora Dottern och jag tillbringat en halv dag på akuten i Stora Huvudstaden. Det var stress nog! Packa eftersom vi inte visste om vi skulle bli inlagda, hennes oro och rädsla, min stress, åkturen till Stora Huvudstaden, ett väntrum med mycket folk, som man inte hade bett om att vara med och oron över om vi skulle få åka hem igen eller inte. Som tur var hade jag en strumpa att sticka på och Stora Dottern hade fått sin nya mobil, en för tidig födelsedagspresent, men den kunde behövas en dag som denna! Tack du på Tradera, som skickade den så snabbt, den räddade hennes dag!

Detta var inte alls vad vi hade planerat i går för i dag, men så blev det. Många runt ikring oss har varit oroliga i dag för Stora Dottern, men vi kom hem igen, det var ingen fara, så vi kör på med en ny dag i morgon som innehåller utvecklingssamtal tidigt på morgonen för Lilla Sonen, grupputbildning för mig i kroppskännedom med en sjukgymnast, besök av Elverket i staden (vi ska få fjärrvärme snart eller rättare vi ska få köpa det dyrt!) och de vill titta på tomten, en kväll med bara tre i huset, Stora Kärleken jobbar, så vi får rå oss själva. Kanske att jag ska få lite lugn och ro och starta ett par nya stickningar. Jag tror det behövs, eftersom det var lite panik i dag, när jag inte hade en att ta med till Sjuka Huset. Jag fick snabbt rafsa åt mig några strumpstickor och ett stort nystan strumpgarn plus Superkarlan i fall vi skulle bli inlagda. Ett gott råd till er alla: ha alltid en "väntrumsstickning" liggande, en tillräcklig lätt grej, som man kan fördriva tiden med annars blir det drygt! Lite fika är också bra att ha. Men, men nu är vi hemma, barnen sover gott, och jag ska gå och fika med Stora Kärleken, som också har varit orolig i dag.

måndag 20 oktober 2008

Lycka!

Jag har väl aldrig sett Stora Dottern så lycklig som nu i kväll! Orsaken syns till vänster!
Vi har letat efter en ny mobil till henne på Tradera. Hon är ganska bestämd med vilken hon vill ha och den är aldeles för dyr i "verkliga livet", men på Tradera är priset rimligt och ofta är telefonen inte många månader gammel och priset en tredjedel eller tom en fjärdedel av nypris. Oftast har buden dock skenat i väg och vi vill inte betala hur mycket som helst. Stora Dottern och jag har kommit överens om ett pris, som motsvarar ungefär födelsedagspresenten ifrån mormor och morfar. Och i dag hade vi turen med oss, så nu är hon en mycket lycklig ung dam! Vi hoppas bara att den motsvarar hennes förväntningar.

Annars har vädret i dag varit vackert, lite kyligt, men soligt. Det har blivit ett par varv på Superkarlan, när det är tyst i huset och jag har tid att tänka. Jag har funderat lite på några nya projekt och på en påtbräda, som jag såg i helgen. Det var en mycket smart uppfinning att "sticka" på och resultat blev verkligen fint. Funderar på att skaffa mig en sådan och jag tror även att barnen skulle kunna gilla den och få väldigt fina resultat. Det var på handarbetsträffen att jag såg en sticka på en sådan. Det blev jättefint, såg ut som spetsstickning, väldigt luftigt och mjukt.

Nu vill jag gå och sätta mig och fortsätta med mina stickor på Superkarlan.

söndag 19 oktober 2008

Färdigt!



Nu finns det inte en ram kvar bordet. Allt är uppe väggarna! Bilderna viser lite av det som vi satte upp i dag. Den överste bilden den överste bilden eller hur man nu ska uttrycka sig har en rolig story! Vi var semester förra året Mallorca, hela Kära Släkten åkte runt med bil och var en utkigspost som heter Cape de Formentor, en fyr längst uppe ön. Som vanligt ska man ju passa när det är gratis toalett, det gjorde jag och detta var utsikten därifrån långt utöver Medelhavet mot nordvest. Det var väldigt höga fönster som stod öppna, vinden blåste lätt igenom, mörkt inne och väldigt ljust ute. kommer ni förbi, passa och ta en titt vyn ifrån damtoaletten!

Regn!

Det regnar! Vad kan man då göra annat än att sitta inne och sticka? ......Man kunde såklart sätta på sig regnkläder och gå ut, ska kanske fundera på det, för det verkar inte direkt kallt. Vi har ingen hund (är allergisk) som drar ut en, så därför är lusten att gå ut inte särskilt stor en dag som idag.

Eller också blir det en dag för alla småsaker. Jag har en mycket stor hög av ramar liggandes bredvid mig, som jag ska fylla med kort, som jag redan har skrivit ut eller köpt. Det har bara aldrig blivit gjort, eller åtminstone inte något mycket gjort. Några har väl kommit upp, men högen av ramar ligger där fortfarande så antingen har jag inte gjort något alls eller också har jag köpt flera ramar............!

Vad gör ni med era foton förresten? Man samlar dem i mappar i datorn under Mina bilder och där ligger de! Tänk om man skulle få en harddiskcrash? Alla semesterbilder ifrån alla resor, som vi gjort......! Känner en som har en extern harddisk till alla sina bilder, men tillsvidare har jag mina på dvd'n, undrar om det håller i all evighet? Finns det några som skickar i väg sina bilder och framkallar dem fortfarande? Det måste det finnas för under varje sommar och jul får man hem reklam ifrån företag, som gör sådant. Jag skulle kanske vilja ha en förstoring på en bra bild, eller kanske en fototapet med en egen bild? Vart gör man sådant? Någon som vet? Ja, man googlar såklart, men vilken firma är bra?

Well, well frukost väntar.

lördag 18 oktober 2008

Kväll!

Nu är det kväll, jag ska och tända alla mina ljuslyktor både ute och inne. Det har varit en bra dag, härligt väder, en mycket trevlig handarbetsträff med otrolig mycket fika vad passer sig bättre än att avsluta med denna låt, som vanligt lånad ifrån Youtube:

http://www.youtube.com/watch?v=hPZ5OpoTKc8

Ha en fortsatt trevlig helg!

Tradera!



Det är bara att säga det rakt ut: Mycket blir det av den varan, alltså Tradera! Garner är inte till bara för att sticka av utan också för att känna på och bli glad av, bli inspirerat av och få nya idéer till andra projekt, som kanske inte alls har med stickning att göra. Här i veckan kom bl.a. dessa saker på bilderna ovan. Jag hade aldrig hört om japanskt broderi, Sashiko, tidigare, så det var spännande att titta igenom boken, när den kom. Lovikka-garnet i svart och naturvitt, ska säkert bli till något vackert så småningom, under tiden tittar jag på denna sida och blir inspirerad! Jag fick tipset av säljaren, som jag handlade av på Tradera.


I dag ska jag på en handarbetsträff här. Det är mycket trevligt och man blir glad i sinnet av att träffa personer, som i vissa fall har bott på en plats hela sitt liv och höra dem berätta om det. Det är helt otroligt så vackra saker inom handarbete, alltså inte bara stickat, som skapas varje år och sedan säljs på syföreningsauktionen i November. Bl.a såg jag förra gången pärlvirkade arbeten, som var otroligt fina.

Amazon.com

Äntligen har mina böcker kommit som jag beställde, i juli tror jag att det var. Dessa blev det denna gång:
"The prayer shawl companion" av Bristow och cole-Galo
"Folkshawls" av Cheryl Oberle
"Knit along with Debbie Macomber: Friendship Shawls"
Inte för att Amazon.com är långsamma utan för att ordern skulle vänta in en bok, som först gavs ut i september. Alla 3 handlar om sjalar, som jag hoppas att jag ska kunna sticka några av så småningom. Det är nog ett behov med sjalar hos mig som har återuppstått. När jag i början av mitt liv i Sverige arbetade hos Antroposoferna i Järna, båda på en gård för barn/ungdom med autism/utvecklingsstörning och senare i praktik på deras sjukhus Vidarkliniken, så gick jag mycket med klänningar och just sjalar/stora halsdukar. Jag har inte gjort det sedan, passar liksom inte med en stor rosa klänning i bomullstyg på ett administrativt kontor (!), men nu när livet har tagit en annan vändning kan jag återkomma till det som jag en gång gillade.

Jag har insett att, och speciellt efter att ha tittat och lyssnat på ett inslag i Gomorron tv nu i veckan (och självklart beställt boken!), där det sägs att man kan sticka allt bara man kan sticka räta och aviga maskor, det beror bara på ens eget tålamod och koncentration. Som ni vet håller jag bl.a. på med SuperKarla-sjalen, jag har kommit till ruta nr 9 och det är så spännande! Det går inte fort men det är spännande, som gymnastik för min hjärna, som behöver tränas upp i väldigt små doser. Och där kommer 25 maskor och 50 varv i precis lagom dos för mig. Jag kan koncentrera mig i små doser, om det är tyst omkring mig och jag inte distraheras utav annat. Bara det är ett framsteg i rätt riktning och gör mig mycket glad.

Äntligen blommar en orkidé!


Jag har aldrig haft en orkidé som har blommat om hos mig. Självklart har den blommat när jag har köpt den i affären och tagit hem den, men aldrig blommat om härhemma trots att jag har skött mina blommor efter "alla konstens regler". Nu har jag det! Den står i mitt köksfönster och två blommor har redan kommit, flera är på väg. Hur har jag då gjort? Jo, jag har "glömt" den! Den får vatten max. var 14. dag och allt får rinna bort innan den kommer tillbaks i krukan. Vattnet är väldigt ljummet efter att jag har tittat på orkidéer i Thailand hur de har det, fast de får ju en skur varje dag, men har det också väldigt varmt. Denna får stå i lite ljus. Den har i och för sig velat blomma tidigare, men blomknopporna har oftast torkat in och ramlat av, undrar varför?

Hur som helst nu tittar vi på denna så länge det varar.

Utomhus!



Eftersom hallen äntligen (!) är renoverat klart, så behövde vi också göra lite ute, så ett besök till Det Stora Varuhuset gjordes också för ett par veckor sedan och några lyktor införskaffades. De är jättesöta! Vi köpte den största och mellan varianten av dessa och de pryder sin plats tycker jag.


När Kära Släkten var på besök förra helgen fick vi ett arrangemang av limefärgade växter i svarta krukor (inhandlade på detta ställe), som är på andra sidan vår entré. Kära Släkten arrangerade det med några av mina stenar och en lykta, så det ser lite japanskt ut. Det är alltid härligt att mottaga saker, som redan är arrangerade, när man själv inte orkar göra det.

Vår kära hall!



Vår kära hall har varit ett omdiskuterat kapitel i våra liv. Den har nog renoverats 3 gånger under 11 år, mest för att passa oss praktiskt med småbarn och kläder, aldrig tänkt så mycket på att det även skulle vara så att vi skulle gilla det estetiskt....

För 2-2½ år sedan fick jag idéen att ta bort spjälorna på vår furutrappa, som sagt så gjort. Vi slipade, satte på tejp för att måla, målade lite och det var så det! Kanske ett halvt år efter målade vi väggarna i stockholmsvit, lade nytt golv efter att ha tagit bort en ganska sliten plastmatta. Vi var hela tiden eniga om att vi skulle ta itu med trappan, som mötte oss varje morgon med avmaskeringstejp, som blev till varje vecka och varje år...............

För två veckor sedan när det var klart att 5 personer ifrån Kära Släkten skulle dyka upp, så var något tvunget att göras. Hur skulle vi annars få plats med alla höstjackor och skor? Stora kärleken tog sig an uppgiften med stor frenesi: trappan blev målat 4 gånger, slipat emellan så som sig bör. En lördag kväll kom tapeten upp under trappan, som en liten "krydda" i det annars vita. Listor betsades och spikades upp. Stora Kärleken fick samla allt som vi hade haft liggandes under 2 års tid som hatthylla, skohylla, korgar. Det kom upp krokar, som vi behövde.

Så långt om länge blev det äntligen färdigt!

Besök av Kära Släkten!




Förra helgen hade vi besök av Kära Släkten, så därför har det inte skrivits så mycket. Vi hade mycket roligt med 5 personer till i hushållet och vi åkte runt och tittade på "öar", kom under fund med att vi nog hade besökt 11 stycken, åkt bilfärjor och ätit på restaurang och pratat under turen. Pga. kronans låga värde blev det inhandlat en del ifrån deras sida, vilket är roligt för oss att se. För mera än 20 år sedan, när jag flyttade hit till Sverige var det tvärtom, då handlade jag där och fraktade hit i princip allt. Nu när resorna går hem är det bara sådant som jag längtar efter i matväg eftersom det absolut inte är billigt längre och sedan såklart garn, som är väldigt billigt där, till och med oftast billigare än på Tradera.

En eftermiddag skulle Kära Släkten slå på stort och inhandla fika. Det blev på det finaste fiket i stan eller åtminstone det dyraste: En liten Smula Men det var en njutning att inmundiga det inköpta, så vi kunde trösta dem med att det var värt varenda krona.

Kan dock säga att kakorna till vänster på båda bilderna var klart bäst. De till höger smakade av en liten smula lakrits på några stycken, och alla gillade inte det, så de var kvar till sist. Men hur som helst klart värt priset!

torsdag 9 oktober 2008

Böcker!


Här kommer två nya böcker som låg och väntade på mig idag ifrån Adlibris, när jag kom hem ifrån stan. Jag fick tipset om den ene på en blogg, som jag läser, kommer inte på just nu, vad den heter, och sedan såg jag att författaren hade skrivit flera och då följde en till med av bara farten. Pga. alla dessa böcker som införskaffas i den ljuvliga ämnet handarbete, så måste jag nog skaffa mig en hylla eller kanske två för förvaring av all litteratur! Bara att titta på bilderna är ju fantastiskt! Om andra blir höga på Hemnet, så blir jag det på handarbetsböcker av alla det slag. Det påminner mig om ett stickcafé med enbart äldre damer och så jag då, i våras, där en av deltagarna alltid avslutade med att "nej, nu måste jag hem och laga mat till gubben, har blir det ju inte mycket gjort...." och om man sedan betänker att det alltid fanns runt 25 personer ivrigt handarbetande av alla det slag, så vågar jag nog påstå att det blev gjort en hel del, fast inte mat till gubben förstås. Men på tal om böckerna ovan så är bilderna och namnen på sjalarna mycket fina eller vad sägs om "Havsfrun ifrån Helgoland"?
I dag har jag varit på en liten kurs i ämnet uttryckande konst och det var mycket intressant. Vi fick efter att ha lyssnat på en liten berättelse måla med olika färger, alltifrån pastellkritor till vatten- eller oljefärg. Det var superspännande att se varandras verk efteråt och även få kommentera dem. Man får en helt annan syn på människor, när man ser vad de så att säga "innehåller".
Efter konsten var det raka vägen till träningslokalen F&S, kunde likaväl spendera tiden där som någon annanstans, regnet öste ner, fast det var inte så kallt, skulle ha krattat ut allt nysållad kompostjord i rabatterna, så då gick det väl lika bra att trampa på en cykel en stund...! Det är märkligt, att om man har ont någonstans, så har man det inte när man går ifrån gymmet, så något bra måste det ju göra?? En gratis DN är inte heller att förakta, brukar ta den speciellt på torsdagar eftersom det finns en bilaga, som heter På Stan med. Om man nu mot förmodan hade ärende intill Storstan så var det ju praktiskt att vara orienterad innan.
Tror att jag ska ge mig själv ett par varv på min Superkarla-sjal, som belöning för dagens vedermödor!

tisdag 7 oktober 2008

Valet och kvalet!

Sitter med "uppdrag" ifrån Stora Dottern och Lilla Sonen på halsduk och sjal till förstnämnda och en tröja till sistnämnda. Försökte mig på en halsduk i går kväll av naturvit Alaska ifrån Drops, köpt på Tradera, och ett gråmelerad Novitagarn ifrån Rusta. Det var på stickor nr 6, men jag insåg snabbt att ska jag få till något som Stora Dottern kommer att gå med, så får det bli något på mycket större stickor, kanske 12 eller 15. Hon vill ha den övervägande naturvit, men med gråmelerade inslag, typ ränder som hon säger själv, så jag får väl gå på nätet och titta och leta. Jag provade med ett egenhändigt mönster med lite räta och aviga maskar, men det så inte så bra ut.

Den svarta sjalen blir nog av ett svart 75% ull, även det Novita ifrån Rusta, som egentligen var tänkt som en poncho till henne, men nu är hon i sjal-åldern i stället. Där var inga särskilda önskemål, bara det var trekantigt.

Lilla Sonen ville ha en tröja, har inte specificerad närmare, men han är nöjd med det mesta, så det blir att sticka på.

fredag 3 oktober 2008

Höstväder!

Det började med bara +2 grader i morse, dimman låg tätt i övre delen av staden, dit jag skulle. Skulle ha haft vantar på mig även om jackan var varm. Dimman lättade sedan och det blev skapligt med runt +12 grader lite blått lite moln, men här på eftermiddagen drog svarta moln inöver staden och det började regna kraftigt. Förstår inte dessa regn numera...........det är nästan som tropiska skurar som drar fram, regnet studsar upp ifrån asfalten och man är genomblöt på noll tid! Det ända man kan göra är att gå hem, dricka te, äta bullar och tända ljus, efter det kan man fortsätta i soffan med stickningen.

Vi skulle skjutsa Stora Dottern till stallet, men innan skulle vi hinna in på Intersport och köpa jympaskor för inomhusbruk eftersom hon ska på läger om 3 veckor, ett fotbollsläger med Viktoria Svensson som coach! Det...ni! Det går för sig en fredag till söndag, så det är alldeles lagom med tid att vara borta. Lille Sonen hängde också med till affären, han behövde en jacka, som inte var helt så tjock som en vinterjacka. Vi hittade det vi behövde, gick till bilen och det öste ner igen, som sagt jag förstår mig inte på regnet!

Stora Dottern har beställt en halsduk och den ska vara lång. Jag har sagt att hon får besöka "budoaren" och välja ut ett garn. "Budoaren" är mitt garn- och syrum, där jag förvarar allt jag behöver till att skapa med. Det har precis fått en ny fondtapet, man behöver liva upp det hela i bland, det blev en brun med vita och rosa magnolior från Boråstapeters Linné-serie. de andra väggar har en färg som heter Vit Magnolia och skåp och hyllor är målade i Mullvad. Det är ju inte så mycket tapet som går åt, så då kan man spendera lite mera. Vad som fattas mig nu är en hylla eller två.... för mina stickböcker etc. Jag hade utsett någon på IKEA, Lack, men de kunde ju inte skruvas fast och hålla för tunga böcker, max 15 kg stod det. Så nu står jag utan hyllor, de ska sitta på Magnoliaväggen över fåtöljen.

Ha' en trevlig kväll och helg!