Min första möte kring en omplaceringsutredning gick väl ok, men jag var så trött! Brukar ju inte alls vara fit for fight på eftermiddagarna, men nu fick jag anstränga mig. Närvarande på mötet fanns det jag och två stycken personalkonsulter. Den ena har hand om mig och mitt ärende i företaget och den andra ska göra omplaceringsutredningen.
Det tog ca 35 minuter att prata igenom, vad jag hade för utbildningar och arbetslivserfarenheter, och då hade jag ändå en pärm att överlämna med kopior på allt jag gjort. Jag fick bl.a. frågan när jag tyckte att arbetslivet var som roligast, och då svarade jag, att det är när jag är bland folk. Jag trivs ju med folk, fast jag också behöver mycket struktur i mitt arbetsliv och mycket vila för att orka med. Eller som den ena personalkonsulten uttryckte sig: stort engagemang och ett stort hjärta!
Nu är det i alla fall bestämt, att jag får vara kvar och arbeta, där jag är just nu, tills de hittar något annat. Jag kommer att få 50% lön, vilket motsvarar den tid, som jag arbetar från och med 1/1. Sökningen efter en ny tjänst till mig börjar den 11/1 och pågår en månad. Hittar de ingen tjänst inom företaget, så kommer det att bli uppsägning efter det. Det är den barska verkligheten 2009.
Vad tycker jag själv? Ja, det vet jag inte ännu. Jag suger åt mig allt jag kan där jag är och har nog att göra med att klara min arbetsträning och mitt privatliv i övrigt. Självklart tycker jag att det är tråkigt och orättvist, att man eventuellt bara kan få "kicken" sådär, men i sinnet är jag positiv och tror på, att jag kommer att få något arbete, fast det i dagsläget är osäkert vem som ska vara min arbetsgivare. Jag som själv har rekryterat och anställt personal vet ju innerst inne, att man kanske inte alltid står högst i kurs med en längre sjukskrivning i bagaget, men jag väntar och ser vad som händer....kan ju inte göra så mycket annat.
Lite har jag stickat på långa strumpan nr. 2, bl.a har jag stickat om hällappen 3 gånger, gör hela tiden fel vilket betyder att jag måste ha mycket i huvudet just nu. Men den blir väl färdig i kväll, så jag kan få strumporna på bild här på bloggen.
6 kommentarer:
Under den tid som jag har följt din blogg, så har du alltid gett intryck av mångsidighet och kompetens. långt ner så finns det/har det funnits mycket självförtroende, och ibland så blänker det till lite grann. jag hoppas verkligen att du med tiden återfår ditt självförtroende. jag hoppas också att du allteftersom du läker, också lär dig att respektera dig själv och sätta gränser.
jag håller tummarna (och är ganska så övertygad om/) för att dom antingen hittar ett jobb som passar dig inom företaget. eller att du får ett jobb som du trivs med framöver!!!!
Nu ved du i det mindste hvad du har og hvad der nok kommer til at ske.
Vished er en god ting synes jeg. Lykke til, kære du ;-)
Kære du, lykke til - jeg håber, der bliver et dejligt arbejde til dig, hvor du føler, at du er på din helt rette hylde.
Held og lykke - en dør lukkes og en anden åbnes........ KNUS her fra
Tänker på dig...en liten kram från mig
Skicka en kommentar