Fortfarande sjuk!

Hostar och hostar! Var till lilla doktorshuset i går, fick inte gå in den vanliga vägen utan det var på baksidan till infektionskorridoren, där det var helt tyst och kallt. Just då passade dessa förhållanden mig, hade inte någon större lust att konversera och allt hostande gör mig väldigt varm, så kylan var skön.

Men sedan kunde jag knappt hålla mig för skratt, fast jag vet ju varför. Men först kom lilla doktorn i munskydd och handskar och lyssnade på andningen och hjärtat, nä.... ingen lunginflammation på gång och det var ju skönt. Sedan kom lilla assistenten i handskar och plastförkläde och tog blodprov för sänkan och mätte temperatur och sedan kom lilla doktorn igen med beskedet att mot hosta ger man inget nu för tiden, men vi ser att du varit sjuk och fortfarande inte är bra, så jag fick vara hemma med sjukintyg, som hon inte hade med för datorn i infektionskorridoren var inte på, så ville hon skicka det till mig.

Så jag åkte hem igen i min lilla bil hostandes och tänkte lite över hygien och smittorisker, vilket jag alltid tyckt har varit intressant, speciellt när jag arbetade inom sjukvården. Ska man ta det på allvar, så måste ju alla göra lika och inte en ha munskydd och den andra inte. Undrar vad som krävs egentligen? Man måste hålla rent och orent var för sig och inte ta med sina handskar överallt. Ungefär som jag får flipp i charken i livsmedelsbutiken, när personal inte förstår varför de har på sig plasthandskar.

Det som är mest tråkigt är att jag missar julauktionen i Syföreningen på lördag. Jag kan ju inte stå där och lägga upp fikabröd med min hosta med tanke på smittorisken och dessutom har jag ingen ork heller. I stället skickar jag Stora Kärleken med sockerkakor och några sjalar och hoppas att eftermiddagen innehåller givmilda besökare och kommer att inbringa en större summa till föreningen.