torsdag 11 februari 2010

Uppsagt!

I går mellan 8 och 9 på morgonen fick jag beskedet att letandet efter ett annat arbete till mig pga. min omplaceringutredning hos min arbetsgivare inte hade givit något resultat. Jag kommer alltså att varslas om uppsägning och sägas upp. Det tog oerhört hårt även om jag i samma veva blev erbjuden en månads jobb på ett ställe, som jag egentligen inte har kompetens för i alla fall inte formellt, men nu har de en arbetstopp och behöver en person akut. Och konstigt nog har jag inga svårigheter att utföra arbetsuppgifterna heller.

Så här har ni en person, som har blivit uppsagt pga. sin sjukdom. Är det lagligt? Det får mitt fackförbund bedöma, jag har inte så mycket energi att ödsla med just nu. Det värsta är att jag tror, att vi kommer att bli flera i samma situation, flera som inte klarar av sitt tidigare arbete och behöver ett nytt och att det inte finns, vilket leder till uppsägning. Arbetsförmedlingen kommer att bli överhopat med sökande, som går på aktivitetsersättning ifrån FK.

Hur som helst jag har sagt ja till den månaden, älskar ju att arbeta plus att jag hinner tänka lite över min situation. Det är inte så att jag inte har tänkt över den redan. Jag gillar att ha olika alternativ att ta till, så jag har redan skaffat mig lite olika planer, även om inget är färdigplanerad. Dessutom ska de diskutera uppsägningstid, vilket jag också gladeligen överlåter till mitt fackförbund. Det ska även diskuteras om sökningen efter lediga arbeten till mig har gått till på rätt sätt och vad jag ska göra under uppsägningstiden. Det finns planer på att skicka mig tillbaka till mitt gamla arbete, där jag inte hade något att göra plus att de ska övergå i privat regi och där jag inte ska följa med. Situationen är mycket underlig. Men sist jag var där, på mitt gamla jobb, fick jag stickat en himla massa sockor och vantar, egentligen helt absurd.

Jag har varit ute på nätet och tittat på andra arbeten, men vem vill ha en person som har varit sjukskriven i mer än 2½ år för utbrändhet? Vi är nog inte så attraktiva. Fast jag tar chansen och söker ändå. Sedan finns möjligheten att studera vidare, alltså bygga på med högskolestudier. Vill jag det? Vill jag betala det? Klarar vår ekonomi det? Fast studievägledaren som jag pratade med för 14 dagar sedan sa, att det var värt pengarna alla gånger. Ditt jobb kan de möjligen ta ifrån dig, men inte din utbildningsportfolio sa han. Och Stora Kärleken säger att jag får göra precis som jag vill. Vilken tur! Men det hade jag nog gjort i alla fall!

11 kommentarer:

Ruta Ett sa...

Jag förstår precis hur det känns. Jag har ju också varit där och man kan bli uppsagd, men orsaken är arbetsbrist. Det blir det ju om man är sjuk och inte kan återgå till sitt gamla arbete.
Det känns för j-t och allt blir så förvirrande. Skönt ändå att du har ett jobb en månad framöver.
Jag håller alla tummar
kramar

Losarinas mor sa...

Du står virkelig over for mange udfordringer !
Men heldigvis har du mennesker omkring dig, der kan hjælpe og støtte.
:-)

saltflingan sa...

Jag tycker att det nuvarande rehabiliteringssystemet är helt vansinnigt eftersom det inte har något med rehabilitering att göra utan bara handlar om att sortera ut folk precis som det blivit för dig. Och blir man inte utsorterad så hamnar i kläm mellan sjukvården och FK som inte har samma prioriteringar.Jag håller tummen hårt för att det ska ordna sig för dig precis på det sätt som du mår bäst av och hoppas att du har gott stöd runt omkring dig och din familj!

Kramar
Boel

Call design sa...

Jag håller alla händer och fötter som går för att det skall bli bra tillslut! Kramar

Annika sa...

Jag känner med dig... var ju själv uppsagd men fick ett jobb av bara farten.... känns inte riktigt bra så jag hoppas på en lösning.... men nu håller jag tummarna för att det ska ordna sig för dig... Kram Annika

Carina sa...

En snabb kommentar. Har du inte hört talas om alliansens arbetslinje? Man ska jobba 100% och klarar du inte det på ditt vanliga jobb så får du söka nytt. Du kanske kan svara i en telefon eller stå utanför Ica och säga godmorgon? Som du så väl förstår ironiserar jag och det grovt. Men det här ämnet gör mig så d-a f-d. Förlåt mig.

Rosenvante sa...

Hoppas verkligen att det går bra för dig. Skönt att du får jobba en månad med nått som du verkar gilla också.
Du får se det som nått positivt trotts allt, kan ju kanske leda dig till nått nytt och jättekul.

Susilull sa...

Du verkar inte ha gett upp trots dina motgångar, och det är bra att du har olika funderingar på gång!

Skickar en kram och hoppas att det ordnar sig på bästa sätt för dej!

Eva sa...

Håller tummarna för dig och skickar en stor kram!

ylva sa...

Men vad tråkigt! Jag som tyckte att det lät lite positivt mellan raderna...men som andra har sagt detta är kanske chansen att få blomma ut i en annan riktning. Utbildning är ju aldrig fel

Blipp sa...

Lycka till ...skönt att gå vidare oxå, hoppas att det löser sig till det bästa..