Broderade vantar!

Här kommer mina vantar igen, nu färdigbroderade. Min kompis A. kallade dem för Edelweis på stickcaféet i kväll, så det får de heta, Edelweis-modellen fritt ur tanken. Garnet som jag har broderat med är en snutt ifrån Dotterns vantar, så allt blir använd. Mössan som jag stickade färdigt på caféet och har hållit på med ett par veckor, var bara att repa upp, den var alldeles oklädsam, kan man säga så?? den passade i alla fall inte mitt huvud. Det får bli något annat, men den var kul att sticka.

Nedan är det ännu en waldorfdocka som tar sin början. Det är Sonen som ska försöka sig på att sy en stor docka. Han är inne på sin tredje docka, dock i olika storlekar, gillar verkligen att sy. I morgon blir det dockkurs hos min kompis L-E, så det är bäst att ha sakerna färdiga fast vi kommer lite sent. Sonen måste sluta skolan först.På arbetet är det lugnt och skönt, jag jobbar på i lagom takt. Vi har fått hjälp av en tjej, som ska gå runt och lära sig olika enheter bl.a vår. Det betyder att vi kan komma till botten med allt som ligger. Det beror på att det fattas timmar varje dag pga. att jag endast arbetar 50%. Konstigt nog stressar det inte mig utan mer andra runt omkring, men jag ser ju också att när vi får dessa timmar, så kommer vi snabbt till botten med allt. Det betyder att jag har ett alldeles okey arbetstempo, vilket jag blir glad över. Nu när jag inte skulle byta arbetsplats, så har jag funderingar över att ev. gå upp i tid. Det ska inte vara mycket, men lite grann i samarbete med min chef. Vi får se, det är en tanke, som jag jobbar på.

Vantar!

Så blev de broderade, Dotterns vantar. Tittade på film i går kväll, och broderade samtidigt efter Dotterns skiss. C'et står för hennes och favvohästens namn, så kom det också med. Vantarna är stickade i 2-trådigt naturvitt ull ifrån Tradera, broderigarnet är en snut cerisefärgat Angorett ifrån Lienes garn.

Maskantal är 45 jämt fördelade på strumpstickor nr 4,
resår 7 cm 2rm, 3am,
ta in 7 m jämnt fördelat på första varv slätstickning efter resår,
sticka sedan 6 cm slätstickning,
sticka 8 m på egen garnsnutt på respektive sida (dessa är tummen),
sticka dem igen med slätstickning,
fortsätt med slätstickning till önskad längd,
stäng av i varje sida tills 2 maskor återstår på alla strumpstickor,
dra garnet igenom resten och fäst garnet.
Tummen tas upp med 8 maskor på varje sida om garnsnutten = 16 maskor, fördelas på 4 stickor
Sticka slätstickning till önskad längd,
sticka 2 rm ihop = 8 m
ett varv slätstickning
dra garnet genom resterande maskor och fäst tråden.

Mina egna vantar blev färdiga i måndags på stickcaféet på Tovikka, men nu ska det broderas på dem också, hade nog tänkt använda en virknål och inte en nål, men får se hur det går, jag kanske får kapitulera till nålen?
Dessa är stickade enligt modell för basvanter efter Johanna Wallins bok Sticka småvarmt. Det är en bok att rekommendera bl.a för att passformen är väldigt bra. Garnet är också ifrån Tradera, 100% mörkgrönt ull på stickor nr 2 med samma tumme som ovan och hålvarvskant, som ger en så snygg avslutning eller början om man så vill upptill. Kanten stickas sedan in i vanten, en snygg början. Nu väntar lite städning av huset, stryk av en massa tyger för lappteknik och sedan kanske ett nytt stickprojekt.

Minnah åkte inte ur i Idol...

och en vante blev stickat, så då är allt frid och fröjd. Inte för att jag är särskilt intresserad av Idol, men det är roligt med någon som bor här i grannskapet och som till och med sjunger och agerar bra.

Den naturvita vanten blev en mix av de gröna som jag har hållit på med, i alla fall tummen och avstängning, maskantalet och start kommer ifrån beskrivningen av de cerisa vantarna. Men färdiga blir de nog båda två, undrar om hon vill ha någon brodyr på dem? Det går att vika ner kanten om man vill. De är stickade på strumpsticka nr 4 i ullgarn inköpt på Tradera.

I dag vet jag inte riktigt vad dagen bjuder på, det är frost och sol ute, så bara det är u vackert.

Och plötsligt blev det vitt!

Jag hade i alla fall inte blivit varnad tyckte jag själv, kanske för att jag inte är så noga med vädret på TV, och min bil hade fortfarande sommardäck, så det var lite snitsigt att köra, men det gick hyfsat! Dagens goda gärning hann jag också med, när jag puttade en tung bil, fast det gav inget resultat och ägaren lämnade den mitt på parkeringen, arg som ett bi! Det var mysigt att vara på jobbet och titta ut genom vårt lilla fönster på snön som yrde. Plötsligt kom det stora sjok av snö vräkandes ner, och vi förstod ingenting, tills jag plötslig kom på det: De sopar helikoptarplattan som finns några våningar över oss i huset! Hem kom jag också igen väldigt försiktigt åkandes runt matvaruaffären.

Nu är det inte tid för trädgården i blötsnön utan det blir stickningen istället, som får uppmärksamheten. Och de mörkt cerise vantar har blivit utbytta mot naturvita. Det färgade garnet stack, tyckte Dottern, så då fick vi gå och byta på lagret. Nu stickar jag på de vita i stället. Kanske jag skulle titta på Idol när Minnah fick vara med igen?

Hinner jag?

Alltså hinner jag att bli färdig med ett par vantar till Dottern tills på söndag? Hon villa ha något tumvante/lovikkaaktigt till sin nya kappa, och då sa jag, att det kanske jag hinner om det kan stickas på lite större stickor än mina små 2:or. Hittade ett mönster på Drops 121-23 och gick i gång. Garnet köpte jag förra sommaren på en lokal loppis vid mina föräldrars sommarstuga i Danmark för inga pengar alls. Vet inte heller om det är ull, men jag tror det. Det är mörk cerise, ungefär samma färg som fodret på hennes kappa, som i övrigt är svart med små vita prickar och lite halskrås, en riktig kul modell på en kappa.

Så nu får mina egna saker vänta. Vantarna är färdiga, ska bara broderas, mössan är nästan färdig och Citronen ligger där den ligger. I övrigt sa Dottern när vi var på klädinköp i dag, att om jag kunde sticka en kofta, som var mjuk, så ville hon gärna ha en! Så nu får jag leta mönster igen.

En bra arbetsmiljö!

Det är just det, som jag har krävt. Kanske för första gången i mitt liv, en ordentlig arbetsmiljö. Vad har jag krävt då? En stol på ett ställe som är permanent. En dörr att stänga, så det kan bli någorlunda tyst i fall jag behöver det. Inget annat. Är det exceptionellt? Bör inte alla ha det egentligen? Det nya stället ansåg sig inte kunna erbjuda det och drog tillbaka önskan om att hyra mig ifrån min chef.

Jag sitter och funderar lite över god arbetsmiljö, som för första gången och kanske inte sista har varit ett hinder för mig att prova på ett nytt jobb. Funderar även på om berättelsen om min sjukdomstid kan ha skrämt någon, men jag tror inte det. Jag väljer och kommer alltid att välja att vara ärlig och berätta om den. Man kan ju inte dölja 3 år i sitt CV, speciellt inte när frågan kommer upp: och vad har du gjort senast? Det är viktigt, att andra får veta hur det kan vara att vara utbrändt, hur det är för oss att komma tillbaka, men också om vilka toppenmedarbetare vi är och kommer att bli med rätt förutsättningar.

Kommer jag att göra likadant nästa gång? Våga kräva samma saker? Ja, absolut! Jag vet att jag kan utföra de arbetsuppgifter, som jag blir ålagt att göra. Jag vet att jag har ett väldigt högt arbetstempo under förutsättning att det är tyst ikring mig. Jag vet också, att jag hade rätt, när jag redan förra veckan kände, att min kommande arbetsledare inte verkade förstå viktigheten av en bra arbetsmiljö, vilket jag såg resultatet av i dag.

Hur ska jag gå vidare? Jag ska fortsätta att vara den jag är, kräva det jag behöver och veta mitt eget värde. Och en bra start är ju stickcafé i kväll!

Detta med UFOn!

Det började ju bra med att försöka göra färdigt mina vantar ifrån förra vintern, men sedan tröttnade jag på Idol på TV, när jag hade 2 varv kvar på tummen. Mitt lilla hobbyrum blev tillflykten och där fanns det ju så mycket garn. Jag började på en mössa i ett mönster, som jag hade fått av L-E. När jag väl hade börjat om för gud vet vilken gång i ordningen med 10 maskor på 4 strumpstickor nr 5, där jag hela tiden envisades med att lägga upp 8 maskor(!), så upptäckte jag, att det nog inte var det mönster som jag trodde, utan det mönsternummer ifrån Drops stod med penna på sidanom! Nu var det en annan mössa, som jag stickade på, men det är väl också bra. Söt är den i alla fall, nu när jag har kommit upp på rundsticka och slipper strumpstickorna. Annars vaknade vi upp till snö i går morse. Det hade smält innan jag skulle i väg till jobbet före kl. 8, men vindarna var kalla och jag fick småsladd på bilen 2 gånger. På eftermiddagen snöade det med stora flingor i omgångar, men inget som la sig. Så det blir nog inget trädgårdsarbete i helgen, om det inte torkar upp.

Var annars hos grannen i veckan för att titta på deras nya kök, och jisses vad snyggt! Ett mörkt lila kök, aubergine, ifrån Noblessa. De hade haft tur och fått köpa ett utställningskök med allt inklusive till ett väldigt bra pris. Som hon sa: och jag som trodde att jag skulle ha ett vitt kök och nu blev det så här! Det var riktigt fräsigt, så nu bleknar ju mina ritningar ifrån Ikea, men vi får väl se.

Planera och planera!

I dag frågade jag min chef om jag kunde vara säker på att få vara ledig längre fram i vår, eftersom det är planerad om allt går i lås att jag ska byta arbetsplats i alla fall tillfälligt. Det kunde jag vara säker på enligt henne. Så nu ska jag leta billiga flygbiljetter till New York och så klart handarbetsaffärer. Orsaken till detta är att Dottern fyller 15 i höst, och jag hade lovat henne att resa vart hon ville, bara hon och jag på typ råshopping. Dottern tyckte dock att hela familjen skulle resa istället, så det gäller att övertyga Mannen om att han vill dit. Han har mera en längtan åt andra hållet: Asien. Så nu får ni tipsa om saker man inte får missa i New York!

Annars så går tiden med att återhämta mig. Jag har tagit på mig saker igen, gjort för mycket utan att vila, och då kommer den mentala tröttheten som ett brev på posten. Och den är så dryg...!!! Jag sover och sover, och gör bara det jag måste, jobbar och sover i övrigt. En klok person sa att jag måste dra i bromsen, när jag börjar säga nej till roliga saker, saker som jag i vanliga fall betraktar som återhämtning. Då har jag nått en punkt, där jag inte tänker på mig själv längre, så nu delegerar jag ut saker och tar bort saker, får se om det hjälper.

Att kolla på ett nytt jobb, som jag har gjort en dag denna vecka, tröttade ut mig mycket. Efter 1½ timme var jag helt slut mentalt. Men jag vet ju, att det är pga. att jag inte är inne i de rutinerna. Själva jobbet klarar jag helt säkert av, men jag behöver ha en ganska så tyst arbetsplats för att det ska fungera, så jag väntar på beslut om det. Sedan är det väl bara att börja.......

På handarbetssidan står vantarna högst upp på listan. Jag är nästan färdig med nr. 2, så då kommer vi till broderierna på ovansidan. Vantarna är en vanlig basvante i ett väldigt bra mönster, så bilder kommer sedan.

Disktrasor och bokleverans!

Det blev stickat några disktrasor, perfekt som tv-stickning, bara for att pröva. Kul, men om de är bättre än wettex återstår att se. De är stickade på nr. 2½ och i 100% lin, köpt på kon på Tradera. Egentligen antar jag som garn att väva med, men nu blev det till disktrasor.

Jag fick specialleverans av denna bok i går kväll ända hem till adressen. Var först på dockkurs med Sonen, men orkade inte med ett stickcafé också. Boken kom direkt ifrån Estland, där en stickcafékompis håller på att bygga hus, så priset var en hel del förmånligare än att beställa den på nätet. Och nu när jag har bläddrat i den och läst lite, så blir jag ju ännu mera sugen på att åka till just Haapsal.

Idag rensning!

Trädgården, en tredjedel i alla fall, har blivit totalt rensat, ommöblerad och nerklippt. Mannen och jag hade tid i dag, så flistuggen körde på högtryck och jag vet inte om det ens är rätt årstid eller timing, men nu blev det så och framför allt blev det bortkastat. Hade jag varit riktigt i återbrukstanken hade jag nog bjudit in till växtbytardag, så jag kunna ge bort i stället för att kasta, men jag hade inte tid utan det hamnade på komposten i stället.

Jag hade några tankar kring trädgården i somras, att tunna ut, och vissa växter har jag haft så länge, att jag tänkte inte en sommar till med dessa! Så nu är väldigt mycket kastat, en del växter har jag delat och flyttat, så annat kan få mera plats, bl.a mina magnolior och rosor, som var helt inbäddade i andra växter som gillar att sprida sig ex. liljor och kärleksört. Mannen upptäckte också en frösådd fläder, och jag hittade flera aklejor, som säkert gör sig bättre i framkant på en rabatt än inne mellan stora dagliljor. Såg också en ros, som hade fått nya skott mera än en meter bort, spännande att se om det är vildskott eller vad det blir av det. Vi har även tagit skott ifrån våra syrener och planterat på båda sidor om en väldigt stor fläderbuske, så vi kommer att få mera lä där så småningom. Ska bli sidor till köksträdgården så småningom.

På handarbetsfronten stickas det mest lätta saker, som passer för tv-stickning. Disktrasor i lin och vantar. Bild kommer en annan dag. Nu börjar det bli läggdags även för mig.

Och det bara rullar på...

men man hinner inte med allt. Danska gästerna åkte vidare på släktbesök till Bornholm i måndags (mina pappas släkt bor där), och vi fortsatte med våra liv i den takt det nu går: Stickcafé, barnens aktiviteter, funderingar över middagsmat, jympapåsar, sjukstuga för sonen som vältade på cykel och har ett dubbelt så stort knä, diskussioner om läggdags för en tonåring, läxförhör, trädgårdsarbete och funderingar på nytt kök med ritningar "en masse". Det är vårt liv just nu!

Ska förresten gå och testa ett annat jobb en dag nästa vecka, fast inom samma företag där jag är nu. Fick ett erbjudande om att hyras ut av min chef, de behövde min kompetens på ett annat ställe. Jag är stolt över att man tänker på mig, och att de tror att jag klarar av det. Efter att ha varit utbränd och blivit omplacerad har man inte alltid särskilt höga tankar om sin egen förmåga. Självkänslan är ganska så låg. Jag hade funderingar på att öka på med lite, väldigt lite arbetstid, men nu väntar jag och ser om jag tycker om det nya jobbet. Alla nya jobb, detta är en helt ny tjänst, kräver mycket mentalt, så det är nog bäst att hålla sig på mattan och vila övrig tid, i alla fall i början.

Nedan ser ni tyg som jag har fått av L-E. Det är nu tvättat och strykt, har strykt för första gången på mycket länge, så visst har jag fått lite mera energi än tidigare, men vet också av erfarenhet att det kan ta fort slut. Så tillsvidare ligger det där och jag inspireras av bl.a denna blogg Lappeklipp. Hon syr så vackra väskor och små portmonnäer.