Lite nytt!

Ett par svarta vantar à la Lovikka, men bilden gör dem ingen rättvisa. Broderiet är i vitt och limegrönt, men det syns inte hur jag än gör med kameran. Jag började sticka på dem i höstas, men kom till tummen på nr 2 sedan var annat var mycket roligare och de blev inte färdiga. Nu med kylan så kanske det behövs ett par vantar, som håller för det? De är stickade i Kampes lovikkagarn, som jag köpte i somras, då vi var i Mariestad. Sticka nr 6 och hjälp ifrån kompis A., så var de färdiga. Jag tycker inte att de blev så ludna,, som jag ville, fast jag borstade.

Mössorna har rätt färg, och är sådana som man kan sticka i parti och minut. En enkel herrmössa stickat i Opalgarn på sticka nr 3, 2rm, 2 am och sedan tar man in i toppen och drar tråden igenom alla och syr fast. De passar säkert inte nu, när det är så kallt, men är utmärkt som vår eller höstmössa.

Nu håller jag på med en annan mössa, samma mönster, men det är ett annat garn, så den ser lite annorlunda ut.

Den där kanonen!

Ja den där snökanonen som alla pratar om, tror vi kanske hade något sådant idag på eftermiddagen. Allt gick i ett, både himmel och väg och det såg ut som man körde i snörök, fast man var ensam, så mycket snöade det. Varm choklad med mashmallows blev det med Dottern och Sonen, när vi kom hem.

Nu har jag skottat två gånger, senast nu kl. 22, och det är härligt att gå ute i kylan när det är alldeles tyst. Mannen tycker att jag är knasig, men han slipper ju skotta, och jag får det som jag vill, skottat med raka kanter och fint sopat! Visst är det tokigt, att man vill ha raka kanter när man har skottat, känner ingen annan, som vill ha det så!

Just nu doftar det gott, jag bakar kladdkakor till barnen, deras favoritfika, och rågsiktsbullar med kummin till oss. Smör och en skiva chiliost på det sedan och man sover gott i natt, fast först ska vi även baka ut några bröd med kruskakli och linfrö. När det är kallt ute, tycker jag om att baka, att det sedan är härligt att bara hämta i frysen, är bara ännu ett plus. Jag tror att jag fortsätter i morgon med mera bak, kanelbullar och muffins och kanske jag kan locka Mannen att baka småkakor om jag har tur.

Dotterns nya mössa!

Här kommer Dotterns nya mössa, en stjärnformat basker fast med häng (eget påhitt) från ett tillägg till den danska tidningen Hendes Verden hösten 2011. Jag stickade först en till mig själv i en annan färg, men det var inte alls jag, så den repade jag upp. Då kom Dottern och sa, men jag ville ju ha en sådan fast i svart. Jag hade köpt ett svart sockgarn, när vi firade jul i Danmark , som fick duga.

Den är stickat på strumpstickor nr 3 samt rundsticka nr 3 i både 40 och 60 cm. Att börja med 2 maskor på vardera strumpsticka, när man börjar topdown var inte jag, så jag började sticka på en sticka, lade sedan över på 4 strumpstickor och sydde ihop i toppen. Den var enkelt och snabb att sticka, och det var lätt att se var man ökade. Minskningarna fick jag hitta på själv, då jag inte helt följde mönstret, men det blev snyggt.

Lite bokinköp har det blivit i veckan, kul att sitta och fördjupa sig i, när man inte stickar.
Men nu ska det bli syförening, så det gäller att raska på!

Ännu en lista!

Den här fann jag hos Ruta Ett och blev utmanad.

Vad gjorde du för tio år sedan?

Då var jag på jakt efter jobb efter en tid av mammaledighet och plugg. Jag fick det jobb, som jag var som klippt och skuren för, men som tyvärr också i kombination med otydlig arbetsmiljö och evig kamp med FK, skola etc när man har barn med särskilda behov gjorde att jag gick in i väggen 5 år senare

Vad gjorde du för 1 år sedan?

Då var jag både förbannad och lycklig över samma sak! Förbannad över FK och arbetsförmedlingen att de utförsäkrade mig och erbjöd mig världens sämsta kurs, som jag vägrade gå. Lycklig över att jag vågade säga ifrån och att jag är i en sådan ekonomisk sits att jag klarar mig ändå trots att jag inte kunde gå upp på min fulla arbetstid

Fem snacks du gillar?

Jordnötsringar
Nötter alla det sorter
Frukt om någon annan gjort i ordning
Ljus choklad gärna med nötter
Vinegum

Fem sånger du kan texten till?

inga, men jag gillar musik, både nytt och gammalt

Fem saker du skulle göra om du blev mångmiljonär.

Köpa ett missionshus eller en kyrka långt ut på landet och rusta upp
Åka oftare till värmen
Köpa en husbil och åka överallt
Köpa båt och kajak och lära mig det
Vara mycket generös mot projekt som jag tror på

Fem dåliga vanor ...

Kontrollfreak
Städoman
Tvättoman
Sitta och bli sittande.....
Den 5. har jag ingen aning om, men andra vet säkert

Fem saker du gillar att göra ...

Prata
Träffa nya människor
Handarbeta
Baka
Vara i trädgården

Fem saker du inte skulle klä dig i eller köpa ...

Gult
Alldeles för mycket smink
Acryl
Färger som inte passar i hop
Sedan vet jag inget mer på så här kort tid!


Fem favoritleksaker...

Alla mina sysaker
Mina växter ute och inne
Mina städattiraljer
Min bil
Min soffa, som jag både sitter i när jag sticker och när jag vilar

Fem personer jag vill se göra den utmaningen ...

Den som vill får göra den.....

En lång halsduk ska jag ge mig på,

ja det är alltså inte till mig själv utan till en arbetskamrat, som kom med garnet i en påse. Halsduken ser ni på bilden bredvid garnet. Jag har inte stickat så mycket mönster tidigare, mest stickar jag efter mina egna idéer, som jag kan utantill!

Annars håller jag på med några olika saker, som jag inte kaller för UFO'n ännu.....de har inte legat så länge! Dottern skulle få ett par Lovikka-vantar i svart, nästan färdiga, dessutom en mössa, som var något mittemellan en basker och en reggae-mössa, stickat ifrån toppen och ner i strumpgarn. Jag stickar också på en tunn herrmössa i opal, 2 rm och 2 am, intagningar efter 20-25 cm. Denna är nr 3 ifrån samma lite egna mönster.

Under bloggfrånvaron har det blivit en massa sockor, både till "lådan" och till min pappa. "Lådan" är en flyttlåda, som jag har stående för allehanda alster. Mest fylls den på till syauktionen varje år i november, men den kan också gå till vanlig försäljning till förmål for diakoni i kyrkan. Till min mamma virkade jag en längre halsduk i mormorsrutor i Drops Muscat. Färgerna var blå, vinröd, brun, beige och grå och alla med skimret, som Muscatgarnerna har.

Namnetiketter/labels?

En liten fråga: ni som använder små namnetiketter/labels på era alstrar, var köper ni dem? Jag har tittat lite på World wide label och på namnband.se, men vet inte riktigt, länka gärna till en bild med era namnetiketter och var ni köper dem, så kanske jag kan få en idé.

Blev lite inspirerad så nu ska ni få veta...

Denna test tycker jag är kul med bara ett ord som svar (från Ruta Ett):

1. Var är din mobiltelefon? Vitrinskåpet
2. Var är din andra hälft? Köket.
3. Ditt hår? Kort.
4. Din mamma? Undrar
5. Din pappa? Cyklar
6. Det bästa du vet? Värme.
7. Din dröm i natt? Mardröm
8. Din dröm/ditt mål? Klokhet
9. Rummet du är i? Kontor
10. Din hobby? Många.
11. Din skräck? Demens
12. Var vill du vara om sex år? Politiker
13. Var var du i går kväll? Soffan
14. Vad är du inte? Smal
15. En sak du önskar dig? Uterum
16. Var växte du upp? Danmark
17. Det senaste du gjorde? Surfade
18. Dina kläder? Alldagliga
19. Din TV? Stor
20. Ditt husdjur? Inga
21. Din dator? Bärbar
22. Ditt humör? Pendlande
23. Saknar någon? Ja
24. Din bil? Ford
25. Något du inte har på dig? Gult
26. Favoritaffär? Willys
27. Din sommar? Lagom
28. Älskar någon? Ja
29. Favoritfärg? Röd
30. När skrattade du senast? Idag
31. När grät du senast? Igår.

Länge sedan...

men jag har så mycket att göra. Det är alldeles självvalt, men det fyller dagarna, så mycket att mitt arbete bara blir en liten del.

Jag har bestämt att jag inte tänker gå upp i arbetstid under 2012, i alla fall inte som det ser ut nu. Jag har också fått tjänstledigheten beviljat, så 5 timmar om dagen befinner jag mig på ett arbete som jag klarar av och som inte tröttar ut mig. Jag har då tid över att göra det jag vill, prova på nya saker, som jag tror skulle passa mig samtidigt som jag återhämtar mig.

Jag är en engagerad människa både i min familj och i andra människor, det har jag insett, men det gäller också att det inte tröttar ut mig. Viktigt därför att jag har tid för återhämtning mellan min nya uppdrag som volontär. Jag är med i en besöksgrupp inom kriminalvården sedan tidigt i höstas och jag arbetar i en second hand affär vid behov. Jag har även börjat som god man, vilket ännu är i sin linda, och det är ju inte helt volontärt, men det är frivilligt. Där kommer mina kunskaper, som jag har skaffat mig under ett 25 årigt arbetsliv mestadels inom vård mig till godo. Jag har insett att jag hör hemma bland människor, det är det jag kan, det som jag är bra på och det som skänker mig glädje.

På handarbetsfronten går det lite långsamt. Jag funderar mest, stickar lite varje dag, ger bort mycket, kollar bloggar och samlar på mig begagnade saker antingen gratis eller väldigt billigt, som jag ska göra något av . T.ex. så blev jag så trött på ett nyckelband, som är alldeles för kort på mig. Så nu på morgonen, när jag ändå skulle reparera en del kläder, så blev det också ett nytt. Det är gjort i återvinningens tecken och bilden gör det inte helt rättvisa. Själva nyckelbandet är i mörkblått linnetyg av ett skärp som fanns på ett par byxor, som jag köpte för några somrar sedan. Det mörkröda, som håller ihop sammansyningarna, är en liten bit av ett presentband, som en gång satt runt en morgonrock till Dottern. själva haken och ringen har jag "snott" ifrån ett reklamnyckelband från Viking Line.

Det kommer kanske att bli mycket sådant under 2012, att försöka återvinna och handla begagnat. Som volontär i second hand butiken ser jag så otroligt fina saker till inga pengar alls!

Jag gör ju saker, men...

jag hinner inte skriva här! Jag tror att det är så för många som har en blogg, att i vissa perioder så hinner man bara inte.

Jag själv kommer i alla fall högt upp på prio-listan, familjen hamnar också högt upp, men bloggen och andra aktiviteter hamnar ganska långt ner. Jag måste ha ledigt några eftermiddagar/kväller i veckan plus helgen, och kan jag inte få det, så måste jag byta med andra dagar eller tillfällen, och då finns det saker, som måste stryka på foten, ex. stickcafé, som är så kul eller föreläsningar, som alltid kommer på fel dag.

Det finns ett ord, som jag har börjat gilla, skrota. Det är vad jag ofta gör. Skrota kan också översättas med återhämtning, jag tussar runt och gör absolut ingenting, i alla fall ingenting som jag måste. Om jag känner för det, så kan jag sitta en hel dag framför datorn och bara surfa runt, jag kan sitta i soffan och sticka, jag kan sova både formiddags- och eftermiddagsvila, om jag känner för det och utan att tycka att tiden är spillt.

Bara att boka av om man kan!

Det löser sig, har jag fått lära mig, ännu en gång, ta det lugnt, boka av, vila och få mera sömn. Vissa saker går ju så klart inte att boka av, men mycket. Sedan får jag börja delegere bort igen. Det är underligt det där med stress, hur snabbt man faller tillbaka i gamla mönster, tar på sig saker. Det som är positivt är att jag nu ser mönstren, ibland vill jag inte det och kör på, får huvudvärk, måste lägga mig helt en dag. Funderar på om det var värt det? Kommer fram till att det var det inte, men man triller ju dit ändå i alla fall efter ett tag.

Kan man kalla sig för återfallsförbrytare i stress vid dessa tillfällen? Jag har hört om många, som triller dit igen, blir sjuka en gång till och ännu en gång ibland. Det vil inte jag, jag vill fortsätta i riktningen mot att kunna hantera mitt liv och dess vedermöder på ett ostressat sätt.

På fredag kväll är det auktion i syföreningen, så jag måste fästa en massa tråder innan dess på sockor, som ska säljas till förmån för behövande. Jag har även lovat att lämna sockor på en annan auktion till den 6/12, så det finns att göra, men det är roliga sysslor. Annars håller jag på med flera par sockor, en sjal och ett par lovikka vantar, får se var det hamnar till slut. Vantarna går nog till Dottern, som även tycker att hon behöver ännu en halstub innan vintern kommer.

Varför består livet av så mycket, så det knappt hinns med?

Ibland undrar jag varför det finns så mycket i livet att jag knappt hinner njuta av det. Tvättmaskinen går sönder helt oväntat, samtidigt som vi måste bestämma oss för vilken bilförsäkring vi ska ha och vilken TV en av barnen kunde behöva. Mitt i detta får jag veta att antivirusprogrammet går ut om 11 dagar på en av datorerna, samtidigt som vi funderar över varför det ska ta 6 månader att läsa in skolböcker i daisyformat till Sonen i vår digitala värld?

Allt blir helt obegripligt och kommer oftast samtidigt och jag vet inte var jag ska börja eller sluta. Hur kommer det sig att är så? Har alla andra människor i Sverige eller världen det också på det viset eller är de lyckligt förskonade?

Under tiden jag "roar" mig med att läsa om olika neuropsykiatriska test, som skolan kan skicka remiss på för sina elever, och vilket resultat de kan ge, funderar jag på hur mycket en människa kan eller ska klara av. Droppen kanske blir när de inte har alla mediciner hemma på närmsta apotek, det är då utbrottet kommer. Och för receptarien var det helt obefogat och onödigt, men hon visste ju inte, vad man var tvungen att tänka på i vanliga fall.

Slappat!

Vad har jag gjort idag? Slappat! Och igår? Slappat! Inte gjort något vettigt alls faktiskt, bara slappat, och det behöver jag i stora mått! Jag känner att om jag bara gör sånt som jag vill eller känner för, så får jag lite mera energi. Så just nu gör jag absolut ingenting och reserven fylls långsamt på.

Kommande vecka ska jag inte göra något särskilt, äta sen lunch med några väninnor, som precis som jag har varit nere och vänt. Vi har inte träffats sedan i maj, så det är spännande vad som har hänt sen sist. Tidigare åt vi alltid lunch månadsvis, sedan blev det middag månadsvis och sedan blev det inte alls, men nu tar vi tag i det igen och de som kan komma får komma. Nästan alla jobbar, så det blir intressant att lyssna på alla.

Självklart blir det också Syfestival nästa helg, lördag för min del och bilen är redan fullbokat. Tre ifrån stickcaféet följer med och gör sällskap, så det blir till att ha koll på vad jag själv vill se, annars hänger man lätt bara på. Jag ska titta lite mera på tyg och broderi denna gång, så får vi se hur mycket workshop jag hinner med, har sett ut några, som jag tycker låter intressanta.

Eller också hänger jag inte med?

Jag bokar av och bokar av i almanackan, bara för att få tid att återhämta mig. Jag vill inte vara på väg in i någon annan vägg, så nu gäller det att bara bry sig om sig själv ett tag. Jag sover gärna och mycket, jag vill helst av allt ha ganska så tyst. Att livet går upp och ner händer för alla, det är bara det, att vi som har varit utbrända är lite känsligare för just sådant. Det är också lätt att skjuta över allt i stressfacket och säga att det är pga. just stress.

Men det vore ju för lätt att komma runt problemen på det viset. Grannen har säkert också svårigheter ibland med sina barn och deras skola oberoende om de har särskilda behov eller ej, det kanske bara inte är så ofta. Väninnan behöver också en stund på soffan emellanåt, men kanske inte så ofta och alla andra tycker också att livspusslet är svårt att få ihop, men kanske inte så ofta.

Ibland känns det som att jag vill springa tillbaka till min samtalsterapeut, för nu är livet för tufft igen. jag behöver någon precis nu och här, som kan sortera upp mina tankar och få dem in på rätt spår i hjärnan. Jag känner rent fysiskt hur energin rinner ur kroppen, men jag vet också att om jag väntar ett tag, andas, äter och sover, så går livet vidare i alla fall och jag står ut med det.

Hur ska jag göra för att få mera energi? Vad gillar jag att göra? Vad vill jag göra? Och vad vill jag göra med mitt liv? En försenat 40-årskris eller är det bara så att de stora livsfrågorna kommer upp till ytan, när man som jag har varit ute på kanten och återkommit? Var hittar jag min plats att utgå ifrån? Återkommer när jag har tänkt färdigt.

Jag hänger med!

I alla fall när det gäller sockorna. Jag var lite sen i starten av Mysteriesockan, men jag hann återhämta mig med ledtråd nr 2, om jag nu inte glömt något, så nu har jag börjat även på andra sockan, så jag slipper second sock-syndrome. Jag har efter att ha sett både kompis A.'s och kompis L-E's sockor förstått att jag stickar ganska stramt och hårt, deras sockor är mycket större. hur kommer det sig? Kan man tänka sig att jag inte gjorde en provlapp? Rätt gissat, men tillsvidare så är det en väldigt söt och flickig liten socka. Jag tror att jag får användning av både sättet att lägga upp maskor på och hälen i framtiden. Jag brukar göra hälen på det viset, men inte med det förstärkta inslaget.
Här kommer en massa virkat, som så småningom ska bli en poncho. Det är helt på frihand och utav rester, men den börjar bli ganska stor, så jag kan inte ha den med mig någonstans. Den är virkat som två stora fyrkanter i mormorsrutor, men jag tror att jag behöver ha in lite extra över axlarna och ner över armarna, undrar hur jag ska virka ihop det, men det löser sig säkert.

Denna vecka har varit smått kaotisk av alla saker, planerade och oplanerade. Först har vi suttit på akuten med en yrslig Son, som kanske har borrelia, så nu äter han penicillin. Han är väldigt yr emellanåt och helt pigg i övrigt, ibland ganska trött, men samtidigt är han ju en tonåring, som kan sova hur länge som helst. Jag har gjort ett arbets-ekg med bra resultat, ingen fel på "pumpen" här inte! Jag hade lite tryck över bröstet i somras, som inte liknade mina stressymptom, så därför remiss för ett sådant prov. Vi har varit på den årliga höstmarknaden, ny stickkorg till mig, så nu ska jag i gömmorna och hitta tyg att klä den med. Annars har veckan inneburit jobb, tur till Stockholm för Hab-samtal och en massa bröd- och kakbak.

Jag har även börjat läsa. Alltså skönlitteratur. Jag sitter med "Livets aviga och räta" och får till lite varje dag. Det är skönt att läsa, men jag har inte gjort det på riktigt på flera år, Koncentrationen har inte funnits, hjärnan hängde inte med. Blev ganska överraskad över en gammal bekant som läste på distans och hade 1000 sidor i veckan, måste nog börja öva upp mina gamla färdigheter igen.

Mysterie-sockan!

Jag ska vara med på den, brukar inte göra sådant för jag har så svårt med beskrivningar och att följa en text. Men i måndags blev jag inspirerad på vårt stickcafé, så jag hänger på. Garnet är Fabel, inköpt för just detta så får vi se hur det blir. Tittade på uppläggningen och den var ju inte så annorlunda, så då är det väl bara att fortsätta.

Mina pelargoner är inne, ska prova att ha dem i fönsterbrädan istället för i förrådet under vintern, får se hur det går. De kunde kanske ha fått stå ute lite till med den värmen som finns här i helgen, men då finns risken att jag glömmer bort dem, och nu har jag ju äntligen fått en Dr. Vesterlund, så då får jag akta på den.

Långt emellan inläggen!

Men det kan inte vara annorlunda just nu. Är fortfarande sjuk i någon infektion, har varit sjuk i en vecka, men som den trogna medarbetaren man är så går man till jobbet i alla fall. Hur friskt är det egentligen?

Skulle ha träffat doktorn i fredags på en sedan ett tag bokat tid, men doktorn var sjuk! Det fanns en liten äldre tant i korridoren på vårdcentralen, som sa att doktorn får väl inte vara sjuk, vad ska vi göra då? Ja, vi kan boka en ny tid sa damen i receptionen, så det fick vi göra, men först om ytterligare några veckor. Men så hinner jag ju tänka över, vad jag ska säga till den där doktorn ordentligt, kanske blir det ett bättre besök att det jag skulle ha haft i fredags morse, vem vet?

Men jag är ju inte bara sjuk, jag hinner även med lite däremellan, som att sticka en jätte mormorsruta till en poncho, sticka sockor, fast mest på jobbrasten och så har jag bakat lite. Näe den som känner mig vet ju att det aldrig blir bakat lite, utan det blir dubbelt av allt och när man ändå håller på kan man ju likaväl ta flera sorter! Så nu blev det kanelbullar, kardemummabullar, 4 limpor med grahamsmjöl och 12 muffins. Kul var det i alla fall och nu finns det lite i frysen.

Idag är det stickcafé på Tovikka, få se om jag orkar gå dit, snuvan och hostan satte ju stopp föra veckan.

Inget att göra, bara att kämpa på...

Jag är trött, jag känner mig sjuk, jag mår inte på topp, men det är bara att stå ut. Inom de senaste 2 veckorna har jag haft två allergiska reaktioner, som krävt hjälp av sjukvården, ett präktigt ryggskott och nu känner jag mig influensa-sjuk. Det är bara inte kul, när jag vill vara frisk och jobba och återgå till mina rutiner. Och jag måste jobba, jag har varit på planeringsdag och nu är det de andras tur och någon måste sköta "butiken", vilket blir jag.

Men du som hade så lång semester då? Visst...men jag mår faktisk bäst när allt rullar på som vanligt. Mina "stressmönster" håller sig på mattan, när allt är som vanligt och det är vardag och inte för mycket bokat i almanackan. Pratade med en likasinnad igår om den där stressen, att vi mest i världen bara ville ha tyst och återgå till vardagen, att vi fick svårt att höra vad folk sa och även förstå vad de sa, när det var mycket ikring oss och även mycket oljud. Det känns som bomull i öronen, som kanske är världens sätt att skydda våra huvuden, vem vet?

Gör jag något i stickväg under tiden, ja men inget avancerad. Jag såg ett tips på danska Webstrik om en halstub, som jag håller på med. Fort går det: 240 m på sticka nr 6, 2r + 2a tills det räcker eller i mitt fall tills garnet tar slut. Det är ett garn köpt på Tradera med direktimport Uruguay, vackert i färgerna och ojämnt spunnit Det kommer att bli fint nu när hösten är i antågande. Det blåser och regnar och löven yr runt knuten, men det är inte kallt, +16 på kvällen ska man inte klaga på.

Om man inte har jobb, så skaffar man sig.......

En ny liten sak har införskaffats! Den andra har börjat krångla och enligt vissa, som kan det här med datorer, så ska jag vara nöjd så länge det varade. Är datorer bara slit och släng nu för tiden? Jag tycker att det är mycket i vårt hus som har gett upp på sista tiden, i alla fall under senaste året. Denna dator är i alla fall nr 3 i "datorparken" som har bytts ut inom den tiden, så det är kanske så det är, håller inte längre tid än så.

Jag tillbringade hela fredagskvällen med att få datorn som jag ville, lägga över favoriter, anpassa skrivbordet etc. Bara för att upptäcka att jag inte kom in på datorn nästa morgon. Jag kom in först, men när jag sedan hade ätit frukost var det stört omöjligt, bara pga. att jag hade fått för mig att jag måste ha ett lösenord! Så gör inte det, om du har tänkt på det. Jag fick allernådigast ringa datoraffären och be om hjälp. Det är egentligen underligt för jag är väldigt konservativ med mina lösenord på andra ställen, och jag kom ju in på morgonen. Hur som helst fick jag mha. F9 tillbaka fabriksinställningarna, allt arbete dagen innan var förlorad och jag fick sitta och fixa med datorn samtidigt som jag sydde nya köksgardiner och ännu är den inte som jag vill, men det kommer väl.........

Ännu en lördag eftermiddag har tillbringats på IKEA för att få det sista till köket, men nu börjar det också likna något, alla fronter är på, inredningen i lådorna börjar ta form. Det som från början var 3 flyttlådor tillövers är numera noll, allt är inne eller också har vi gett bort det. Det har givit lite större intresse för matlagning med ett nytt kök, så i fredags fick vi för första gången wraps istället för tacos, svenskarnas fredagsmys nr 1.

Jag hade gjort tonfiskröra, stekt kyckling och köttfärs att fylla dem med samt två olika såser, en med otroligt mycket vitlök och en annan lite mildare. Grönt fanns i olika skålar, så fick man plocka själv. Det var väldigt gott och jag tyckte att jag var en lyckans ost, när det blev över, så jag kunde få både lördag och söndag till lunch!

Rester!

Ja, rester kan vara mycket. Man kan ha tygrester, garnrester, matrester och ibland känns det som väldigt viktigt just för mig att även rester blir använda. Det är spill, slöseri att inte använda ner till minsta bit.

Jag hittade lite rester av ullgarn i min korg, och nu ska jag virka mig en poncho i mormorsrutor. Jag har länge velat ha en poncho, ett praktiskt plagg istället för en kofta, armarna fria och ändå är man klädd. Så rutan i bild blir mitten ställd på sin spets, sedan hade jag tänkt virka runt om till en stor fyrkant och fylla på med annat uppåt axlarna, men vi får se.

Dominostickning är lika kul som mormorsrutor, måste bara sticka en ruta till för att kolla och rätt vad det är har klockan passerat midnatt! Det är Garngrynet som lärde mig sticka dominorutor, men nu är hon ju i skolan, så hon får se det via bloggen eller när hon kommer på våra stickcaféer. Där använder jag alla rester, som jag kan hitta av sockgarn.Och har är armstödet på soffan helt ostajlat! En snart färdig socka och en liten halsduk, som jag repade upp i morse. Jag hade inte läst mönstret ordentligt, så det fick bli att repa upp. Halsduken är i merino extra fine, 4 nystan som jag hittade när jag gjorde om syrummet, så det var också en rest. På ett hörn i bilden ser ni värmekudden, den används flitigt, men det är bättre med ryggen idag. Annars är det smärtstillande och tigerbalsam, som hjälper, så man kan stappla runt.

Ryggskott och sockor!

Vad ska man göra när man inte kan sitta, ligga eller gå? Jag äter smärtstillande, jag brer på tigerbalsam på ryggen och så tänker jag väldigt mycket på varför jag gjorde just den där rörelsen i lördags morse kl 07, så Mannen fick komma och hjälpa mig upp. Den ända förklaringen är att jag måste ha varit både mera stel och kallare än vanligt efter ett par dagar med stillasittande planeringsdag. Vi var annars på ett väldigt vackert ställe med fin mat och natur. Det blev lite tid att sitta med ryggen mot en fiskebod i solen och sticka ett par varv på ett par sockor, så jag ska inte klaga, men nu klagar jag!!

Jag har fäst trådar på en himmelens massa sockor idag, närmare bestämt 14 par i olika storlekar samt 4 disktrasor i lin. Jag upptäckte också ett par halsdukar och ett par sjalar samt 2 par vantar. Det blir mycket att lämna över till kyrkans bazar i november om ingen behöver något innan. Det går så fort med sockor och det är så kul, men jag kanske skulle sticka lite vantar eller annat i vuxen storlek. Jag tror att det behövs både hit och i vår lilla stad.

Vilken dag!

Jag har varit i sällskap med hela tre kyrkliga syföreningar på ett väldigt vackert ställe idag, det bjöds på mat och senare en rundvisning av faciliteterna innan kaffet dukades upp. Vi fick även gå ändå upp i tornet i Borgen, som hade en helt makalös utsikt över vattnet. Det som tilltalade mig speciellt var tystnaden, jag hade kunnat sitta där och bara se ut över vattnet hur länge som helst. En av de andra deltagarna sa, när vi skulle hem, att du får sitta här framtill jul och sticka på dina sockor. Inte en hel oangenäm sysselsättning enligt mig....

Igår kväll var det bara Mannen och jag som åt kräftorna, Dottern tyckte nog att de var för långtråkiga att få något utav, så hon åt bara lite och räk/crabfishpaj och bröd för resten med två olika såser att doppa i. En var med körsbärstomater, tabasco och citron bl.a och en annan med philadelphiaost, yoghurt, dill, citron och pepparrot. Vi vuxna högg in på Västerbottensostpajen, som var väldigt mastig och god.

Vi orkade inte med pannacottan, som gjordes i ett nafs, får bli i kväll istället. Jag ska definitivt göra pannacotta igen, väldigt enkelt, bara att koka upp grädda med kryddor(vaniljstång, kardemummakärnor och kanelstång) samt gelantinblad sedan in i kylskåpet i 2 timmar. Sonen tyckte inte alls om skaldjur, så det blev pannkakor och bröd format till en kräfta. Vi åt skivor av brödet till frukost, rostat, väldigt gott.

Nu ska jag snart sätta mig med mina sockor, fattas bara en liten bit på nr 2, sedan är de färdiga. Jag såg en fin sjal på 365 saker du kan sticka, får se om den blir av.

Att vara en mamma...

till ungdomar med särskilda behov är ingen semester. Men jag har alltså semester fortfarande i alla fall över helgen. Just nu är jag själv igen, fast hela förmiddagen har jag mejlat till olika personer, som barnen kommer att träffa. Jag har svarat på mejl, jag har klagat över saker, jag har läst lusen av några, jag har berömt andra. Jag tror att det kommer att funka, är ohjälpligt positiv, men har också skaffat mig ett nytt ordspråk

"Stampar man tillräckligt hårt från början så kanske man inte behöver stampa sedan"

Därför måste jag vara väldigt bestämt, som en hök eller ett lejon just nu, så kanske det flyter på av sig själv under resten av terminen, när alla har rättat in sig i ledet. Båda har fått helt nya lärare i alla ämnen, många behöver gå kurs för att lära sig mera om funktionshindret, så det måste jag kolla att de gör. Likadant som man skadas av vissa ting, så är jag märkt av att skolvärlden/kommunen inte har hållit vad de lovat tidigare, så jag måste kolla att det sker, och vilken tid det tar, min semestertid! Det finns åtgärdsprogram som ska skrivas, böcker som måste kollas om det går att läsa eller om det ska vara på ett annat läsmedie, datorer som inte kommer, inte har rätt program, eller inte fungerar. Lärare som inte kan de olika hjälpmedlen ifall det krånglar, ungefär som att ha lektion utan böcker för mina barn.

Och inte nog med det: idag fick jag nog av taltidningen! Vi har en liten manick som står i kökssoffan, som speciellt Sonen använder för att läsa dagens tidning. Tidningen kommer alltså på natten till apparaten. På fredagar brukar det vara flera artiklar om ungdomar och även recensioner av spel och filmer i papperstidningen. Och dessa fanns inte, vi letade så länge, så han höll på att komma för sent till skolan! Jag ringde till tidningen och frågade och fick veta att det inlästa materialet fick vara högst 90 minuter. Det betyder att någon sitter och bestämmer vad min Son kan tycka vara intressant att läsa....jag såg rött redan på morgonen! Jag vet ju alldeles utmärkt att de flesta användare av manicken är 60+ och har ett annat intresse än en tonåring, men på fredagar kunde väl åtminstone tonåringars behov bli tillgodosedda? Så då blev det ytterligare ett mejl till redaktören för taltidningen, redaktören för tidningen och ungdomsredaktören plus en uppmuntran om att digitalisera allt, så ungdomarna kan logga in och ladda ner tidningen på minneskort, vilket de redan gör med biblioteksböcker idag, så de kan läsa den när och var de vill.

Jag ska prova på en liten kräftskiva idag, är nog lite trött på tacos. Jag älskar att stå i köket och dona, då känns tiden som väldigt mycket fritid. Jag ska baka två olika pajer, en med räkor och crabfish och en annan med västerbottenost, jag ska baka bröd på ett recept ifrån Coop med grahamsmjöl och jag ska prova att göra pannacotta. Två olika dipp till grönsaker och bröd blir det också, en med tomat, som är stark, och en annan med philadelhia och pepparrot, såg den i den nya Laga lätt-tidningen. Om det bara är jag som gillar kräftor, så får jag äta mycket, men jag får nog också gardera med lite kött, får fundera på vad......

Helt själv!

Jag är helt själv för första gången på ett par månader och jisses vad jag njuter. Traskar runt som jag vill, gör vad jag vill, tittar på vad jag vill och funderar i tysthet! Det kommer visserligen bara att bli några timmar, men ändå....

Och varav detta? Det faller sig nämligen så att Dottern har börjat gymnasiet, så plötsligt är det inte tyst ända till efter lunch från hennes rum, utan nu "doftar" det nagellack eller -borttagare eftersom det är svårt att välja vilken outfit man ska ha just denna dag och vad som passar till, någon äter faktisk frukost på morgonen och stressar ur dörren eftersom kompisen väntar. Och Sonen är just idag på upptaktsmöte i Musikskolan under förmiddagen, så han for iväg samtidigt som sin syster, men han hade planerat, lagt fram, provat ut etc. så det var en mycket välövervägd person som sa hejdå.

Och jag kan göra precis vad jag vill, så därför visar jag upp ett par sjalar som jag gjort helt på fri hand, har ju lite svårt för mönster, att någon ska säga vad jag ska göra
10 nystan svart garn Elegante ifrån Gjestal Spinneri med silver "pluppar" och lite bling-bling i form av ett halvt nystan silvrigt pälsgarn. En virkat trekantsjal med "musslor" på virknål nr 4.

En tråd hemfärgat entrådig ull, rosa, och en tråd lin, orange, vilket resulterar i en persikofärgat rätstickat sjal på sticka nr 4. Den är kantat med ett flerfärgat garn i en mohairblandning i färgerna brun, limegrön och persiko. Kanten är virkat på.

Jag har stickat en mängd sockor under sommaren, bara i ett alldeles vanligt mönster, så de ligger på hög till lite av varje, den som behöver brukar jag kalla det.

I måndags skulle jag ha bakat kanelbullar, men det blev inte av. För att få plats i frysen var jag tvungen att göra saft på alla frysta rabarber och då upptäckte jag även två stora squash, som vi fått, så det blev squashkaka i långpanna och matbullar med squash istället. Matbullarna passede väldigt bra, eftersom jag gjorde en middagsrätt i ugnen i en modern lergryta, min nya Tupperwareform, med kyckling och en massa grönsaker. Hur gott som helst! Så kanelbullarna och den hemlagade glassen står fortfarande på tur plus allt annat, som jag hittar runt om på nätet!

Ny design!

Bara för att jag idag har planterat två olika rhododendron på uppdrag av Mannen. Jag har faktisk inte vågat tidigare, trodde att det skulle vara jätteavancerad med rhododendron, får se om jag får rätt. Där och då bestämde jag mig för, att det även börjar bli höst trots höga temperaturer, därav min nya design från min Dotter. Att hon gör en ny design kanske betyder att jag måste sticka en kofta eller en tröja, men det gör jag gärna.

Ett nytt syrum har jag fått!

Eller nytt och nytt, vi har målat några väggar, tapetserat en liten hörnsnutt och annars satt upp massor med hyllor, som inte är så djupa. På det viset kan jag se vad jag har i stället för att inte veta vad som finns längst in.
Syrummet har jag gjort om ett par gångar. Först var det en del av ett sovrum, men vi slog ut en annan vägg och jag fick ett syrum i denna del, senare kom tapeten i bakgrunden till. Och nu i helgen tapetserade vi ytterligare runt i inre hörnet med resten av rullen. Vi målade också väggarna, som hade blivit repiga, men inget kostade något eftersom vi hade allt i förrådet sedan tidigare.
"Garnaffären" heter denna vägg numera, som består av 10 hyllor, 22 cm djupa och 125 cm långa. Det är enkelt att överblicka, men är som ni ser på de andra bilderna inte allt mitt garn. Jag upptäckte att jag hade en väldans massa av den varan!

Dottern och jag bytte bokhylla, så hon fick en liten och luftig sak och jag har fått två stora rejäla, som håller för lite vikt. Tidigare stod allt inne i ett hörn och det fanns alltid en massa lådor framför så det var svårt att komma åt och ta en bok att titta i. Nu är de lätttillgängliga och uppdelade efter ämne.


Här kommer min nya långa bänkskiva, där man enkelt kan sitta två personer och arbeta, när jag får städat upp. Allt som står på bordet har jag hittat runt om i huset. Bl.a hittade jag många par sockor i alla möjliga storlekar, så där ska jag fästa trådar och sedan kommer de ner i flyttlådan som ni ser under bordet längst in i hörnet. Det som finns i den kommer till behövande eller säljs på kyrkans auktion i november, så vi får in pengar att fördela till de som behöver.

Som vanligt när jag hittade färdiga saker, hittade jag också halvfärdiga, som jag inte kom ihåg vad jag hade börjat på dvs. antal maskor och storlek, så det repade jag upp. De flesta nystan finns i korgen på bordet i hörnet.