Och tiden bara går....

Jag misstänkte, att när jag började min arbetsträning skulle det bli mindre tid till bloggen och mycket mindre tid till att surfa runt och titta på allt annat fint i bloggvärlden. Och jag hade rätt! Inte för att jag inte vill, jag saknar att sitta i lugn och ro, titta, läsa lite, titta in igen på vackra bilder, lämna en kommentar.......men jag är otroligt trött. Det kommer att bli av igen, men inte i samma omfattning.

Att arbetsträna gör mig så otroligt trött i huvudet, värst är de dagar, när jag går utan för min strukturerade värld av små uppgifter, det kraschar direkt. Men sköter jag mig, håller mig till planen, är lite lat, som jag kallar det, fast jag vet, att jag inte är det, så går det över förväntan bra, och jag kan åka hem efter två timmar och vara nöjd med min insats. Så det ska jag träna på, att vara lat enligt min egen definition. Och hur många jobbar inte 100%, men presterar mycket mindre?

Här i veckan har vi haft otroligt mycket att göra, många möten och många saker vi skulle närvara på. Mötet i Stora Dotterns skola gick bra, sedan får vi se, om skolan verkligen gör det, som vi har kommit överens om. Jag är ju alltid positiv och förhoppningsfull. Numera väntar jag inte med mina åsikter på ett möte, utan jag tar det först, så är vi avklarade för den här gången. Det är dock otroligt tröttande att vara så fullt koncentrerad under 1½ timme för mig, men det går, och sedan vill jag bara sova i ett par dagar.

Jag har även gjort saker helt för mig själv. Jag har varit på lunch med min stressgrupp på en båt här i Lilla Staden. Vi satt ute och lunchade för första gången i år och i kortärmat. Otroligt härligt! Jag har varit på en mingelkväll om pressarfötter till symaskinen med en ny stickkompis, som även syr. Det låter smått exotiskt, men var superintressant. Så mycket fint man kan göra, jag blir så imponerad av andra människors kreativitet. Självklart handlade jag pressarfötter och annat fint, så får vi se, om jag också kan kreéra lika fint.

I dag har det varit väldigt soligt och varmt. Vi har haft städdag i vårt område, så mina axlar är ömma av allt krattande. Jag har pratat med grannarna, vilket man inte gör så mycket annars, jag har blivit röd i ansiktet och på halsen av solen, och Stora Kärleken och jag har upptäckt ett ev. nytt projekt.

Grannen ska ev. förlänga sin terrass på baksidan. Vi ligger ca. 1,70 meter in ifrån tomtgräns på baksidan av vårt hus och 1,5 - 2 meter upp, innan terrassen börjar. Det finns två små "terrasser/rabatter" nedanför, en med spirea och en med berberis. Om vi skulle ta och införliva dem i vår terrass och trädgård? Det skulle ge ökat yta på terrassen och inte minst i trädgården bredvid. Vi har även pratat om en vinterträdgård, ett vinterbonat uterum, men det har varit svårt att placera, eftersom vi inte vill nekas rätten att gå runt vårt hus, men med 1,70 meter extra i yta utåt, så blir frågan en helt annan.

Vi har insett, att det inte är i detta liv, som vi ska ha sommarstuga, husvagn etc. Tiden finns helt enkelt inte. Men vi kan mycket väl tänka oss att "förbättra" vårt hus i lagom takt. Mitt förslag är, att vi låter någon annan göra det, att man faktisk tar hjälp och själv koncentrerar sig på att tjäna pengarna till att betala hjälpen.

Just nu sitter jag i skuggan på terrassen med min nya stickning, ett "källingesjal fra Vendsyssel", tror jag, att det hette, i Kauni, 90% ull vitbeige, café latte och rosa, på sticka nr. 4,5. Jag har kommit en bit på väg med liknande sjalar tidigare, men upptäckt att för att få de långa snibbarna, som bindas på ryggen, så hade jag glömt att uttag ska göras i varje sida på varje varv, så de är upprepade! Stora Kärleken går utanför staketet och nere på gatan och mäter och tänker på nya projektet. Så får vi se, om det blir av. Mest sugen är jag på ett vinterbonat uterum!