Syfestival trots allt!

Trodde inte att vi skulle komma i väg, men det var inte så farligt väder i morse trots allt, värre när vi skulle åka hem faktiskt och värre blev det ju längre bort ifrån Stockholm vi kom norrut.

Hur som helst så var allting kring mässan väldigt bra ordnat, ljust och luftigt och bilen fick stå i garage under tiden, så alla var glada. Jag kunde faktisk byta till gympaskor innan vi gick in i stället för tunga och varma vinterstövlar. Mässan kändes lite tom, men den var inte det förstod jag må en monterinnehavare, som jag pratade med. 1000 personer mera än sist i Kista.

Jag provade på decoupage hos Dekorationsverkstaden och det var väldigt skojigt, så det blev att handla lite saker för att kunna fortsätta hemma. Speciellt tyckte jag om den krackelerade stilen, som det fanns på vissa askar.
Jag tog mig även tid att virka en liten muffin med ett körsbär på toppen hos Salabim. Kul var det och lugnande att få sitta med handarbete mitt i allt surr. Jag ska limma fast den till muffinsformen snarast. Jag föll för Lilla Lammet, som jag ska göra snart.

En nåldyna behöver jag nu med det samma, min gamla är säkert 20-25 år och inte så snygg. Så jag handlade en materialsats till den hos Fingerfärda. Svart ull med en blå fågel, en detalj ur ett yllebroderi ifrån 1806.

Hos Christel hittade jag nytt spännande tyg och blixtlås till framtida projekt.

Och sedan kommer det allermest spännande och absolut inte välövervägda kommande projektet, att sy egna underkläder. Varför vet jag inte, men jag föll för spetsarna, så det tänker jag försöka mig på. Tygerna handlade jag här.

Vad tyckte jag då om festivalen VT 2010? Bra, allt runt omkring var väldigt bra, trodde bara att det skulle finnas flera utställare och en större yta. T.ex var scrapbooking helt borta, eller jag såg i alla fall inget. Däremot såg jag flera monter med färdiga saker, som man kunde köpa, men det tyckte jag inte riktigt passade in. Det var också svårt att få plats på workshops eftersom folk bänkade sig så tidigt, upp till 40 minuter före. Jag tycker kanske att man kan köra drop-in på flera aktiviteter eller också köra det rullande för det fanns nog med personer, som vill prova-på och därav säkert också ville handla efteråt.

I morgon blir det stickcafé igen och då hoppas jag att jag får sällskap och inte behöver sitta ensam som sist! Har börjat på en halsduk nr 2 av den turkosa, som jag visade här i slutet på veckan, mönstret är så enkelt, så det förtjänar en upprepning, nu i väldigt vårlikt ljusgrönt, en tråd okänt ull och en tråd Mora ull, väldigt tunnt, den okända ullen har redan gått av två gånger, så det blir till att sticka in och fästa med det samma.

Bra med OS.....

då blir det mycket handarbete. Fast egentligen är jag inte det minsta idrottsintresserad, men när det rör sig om Sverige i stora mästerskap, så måste jag absolut se, och jag blir lika tagen av det som alla andra. Och nattsömnen blir lidande.............

En halsduk med mönster ifrån Berocco. Jag som har så svårt med mönster och aldrig har gjort något på engelskt, men detta var enkelt och framför allt logiskt. Garnet är 3 nystan, ca. 150 g Drops Alpaca i turkos, så färgen på bilden är inte riktigt så mörk i verkligheten och kanterna ett varv virkade fastmaskor i en rest Idenas Carisio, ett bandgarn. Allt garn är köpt på Tradera. Det är på stickor nr 4½.
Mina Strumpor, visade av Lilla Sonen, jisses han har lika stora fötter som jag nu(!) är igen en variant av ett bra drops mönster 104-9, där jag har låtit mudden gå ända ner till hälen och på framsidan fortsätta ut till tåintagningar, sedan slätstickning. Mudden börjar med 5 am + 3 rm på strumpstickor nr. 3 och slutar med 2am +2 rm innan häl. Intagningar var 5. cm. Det blir en väldigt bra passform. Häl, stickat i dubbel garn, och undersida är slätstickade. Garnet är Hot Socks "cirkus".

Det finns över en vecka kvar av OS, så jag måste hitta något annat TV-vänligt att pyssla med, och vi har stickcafé på En liten Smula på söndag, så ner i mönsterpärmen och leta.

Positivt besked!

Jag har fått ett nytt jobberbjudande! Visst är det konstigt att man först kan bli uppsagt och sedan efter en vecka plus en dag så kommer samma företag med ett nytt erbjudande?

Hur som helst så var mycket underligt, varslet och den kommande uppsägningen var muntlig, gäller inte sa facket, underligt sa arbetsförmedlingen centralt, när jag ringde och frågade när jag skulle komma till dem. A-kassan ville jag ju inte riskera, så det var viktigt att komma på rätt datum. Facket ville se ett protokoll på de bevakade tjänsterna pga. omplaceringen, som kunde gälla mig, facket ville även veta hur lång uppsägningstid jag hade exakt och framförallt varför hade jag blivit uppsagt? Kunde jag inte utföra arbetet på min gamla tjänst skulle den ju annonseras ut.......vad jag vet, så finns inte tjänsten längre. Så det fanns att bita i för facket alltså.

I dag nära kl. 12 fick jag av samma person, som gav mig den tråkiga muntliga informationen förra veckan veta, att de hade en tjänst till mig. En person, också i omplaceringsrondellen hade tackat nej, så nu gick tjänsten vidare, fast vad jag vet, så tillhör jag inte samma turordning längre.....mycket är underligt, men jag har blivit erbjuden en tjänst på 100%, som jag långsamt kan komma tillbaka till och med arbetsuppgifter, som jag tror, att jag kan klara av.

Lika ledsen och arg som jag var förra veckan, lika lycklig är jag nu, messat till alla och ringt och fått blommor av Stora Kärleken! Så då passar det ju bra med fredag i morgon och Syfestival i Stockholm på lördag, hoppas att vädret inte alls blir som de säger med mycket snö, eftersom jag ska köra och ha två passagerare med mig. Och tack snälla L. J. som bokade lunch med mig till i dag, när jag deppade som mest i tisdags och vilken överraskning jag kunde leverera i dag!

Uppsagt!

I går mellan 8 och 9 på morgonen fick jag beskedet att letandet efter ett annat arbete till mig pga. min omplaceringutredning hos min arbetsgivare inte hade givit något resultat. Jag kommer alltså att varslas om uppsägning och sägas upp. Det tog oerhört hårt även om jag i samma veva blev erbjuden en månads jobb på ett ställe, som jag egentligen inte har kompetens för i alla fall inte formellt, men nu har de en arbetstopp och behöver en person akut. Och konstigt nog har jag inga svårigheter att utföra arbetsuppgifterna heller.

Så här har ni en person, som har blivit uppsagt pga. sin sjukdom. Är det lagligt? Det får mitt fackförbund bedöma, jag har inte så mycket energi att ödsla med just nu. Det värsta är att jag tror, att vi kommer att bli flera i samma situation, flera som inte klarar av sitt tidigare arbete och behöver ett nytt och att det inte finns, vilket leder till uppsägning. Arbetsförmedlingen kommer att bli överhopat med sökande, som går på aktivitetsersättning ifrån FK.

Hur som helst jag har sagt ja till den månaden, älskar ju att arbeta plus att jag hinner tänka lite över min situation. Det är inte så att jag inte har tänkt över den redan. Jag gillar att ha olika alternativ att ta till, så jag har redan skaffat mig lite olika planer, även om inget är färdigplanerad. Dessutom ska de diskutera uppsägningstid, vilket jag också gladeligen överlåter till mitt fackförbund. Det ska även diskuteras om sökningen efter lediga arbeten till mig har gått till på rätt sätt och vad jag ska göra under uppsägningstiden. Det finns planer på att skicka mig tillbaka till mitt gamla arbete, där jag inte hade något att göra plus att de ska övergå i privat regi och där jag inte ska följa med. Situationen är mycket underlig. Men sist jag var där, på mitt gamla jobb, fick jag stickat en himla massa sockor och vantar, egentligen helt absurd.

Jag har varit ute på nätet och tittat på andra arbeten, men vem vill ha en person som har varit sjukskriven i mer än 2½ år för utbrändhet? Vi är nog inte så attraktiva. Fast jag tar chansen och söker ändå. Sedan finns möjligheten att studera vidare, alltså bygga på med högskolestudier. Vill jag det? Vill jag betala det? Klarar vår ekonomi det? Fast studievägledaren som jag pratade med för 14 dagar sedan sa, att det var värt pengarna alla gånger. Ditt jobb kan de möjligen ta ifrån dig, men inte din utbildningsportfolio sa han. Och Stora Kärleken säger att jag får göra precis som jag vill. Vilken tur! Men det hade jag nog gjort i alla fall!

Lite bud om vår!

Runt nollan är det, kanske i bland -2, men hur som helst, så tyckte jag att det fattades blommor i huset. Här ser ni en av skapelserna. En kruka ifrån Blomsterlandet och två mini-orkidéer, jag blir glad varje gång jag ska upp på övervåningen, eftersom jag ser den, når jag går upp för trappan.

Och tack för alla era kommentarer kring Lilla Sonen. Det värmer och ger mig idéer om hur jag ska agera. Jag ska prata med den nya rektorn på skolan, så snart jag har någon ork. Det handlar ju inte bara om mobbingen, fast det är det som gör mig mest ledsen, det handlar även om resurser i klassrummet för Lilla Sonen. Min ork ligger på ett mycket litet gömd ställe nu för tiden. Jag väntar på ett omplaceringsbeslut, tiden löper ut nästa vecka. Jag har inte fått veta något ännu, vilket jag tolkar, som att jag måste försöka hitta något själv. Jag har tittat och ska söka lite andra arbeten, som finns här i Lilla Staden. Jag har även varit och pratat med en studievägledare, och där fick jag lite idéer om framtiden, lite grann en plan B eller C.

Och Stora Kärleken arbetar otroligt mycket just nu eller egentligen sedan i i somras, vilket innebär att jag får ta ett ännu större ansvar här hemma. Så blir det, när även han har svårt att säga nej tack till jobb. Helgerna flyger i väg, så det är tur att man mitt i allt kan säga, att nu behöver jag en stickpaus, och då kommer kompisen L. farande. Vi pratar, äter semlor och stickar nästan ingenting, men det lyfter humöret, även om jag glömmer att titta i almanackan och ser att Lilla Sonen ska i väg och träna till en konsert!

Kan man få en vaccination i kaxighet?

Jag är så himmelropande trött på andras ungar, som inte kan låta min unge var i fred! Under ca. 3½ år från och till (det betyder någon eller några gånger per vecka eller per månad) har min yngsta, Lilla Sonen, råkat ut för dessa ungar, men mest bara en specifik, som inte har annat att göra än att ge sig på honom. Det slutar egentligen bara när den specifika eleven är sjuk. Det pratas och pratas, jag har ringt till föräldrarna, som är åhhh....så förstående och ska prata med sitt barn, om att man inte får göra så. Skolan pratar. Vi har varit på möte i skolan och pratat om det, Lilla Sonen har haft en vuxen person som övervakare på rasterna, och skolan har sagt ifrån med hot om polisanmälan enligt deras särskilda antimobbingplan. Då det sistnämnda kom på tal, så blev det lite lugnare.

När vi sedan åker hem idag ifrån skolan, så ser jag att något inte är bra och frågar honom, vilket leder till att jag gör en laglig eller olaglig U-sväng på landsvägen, åker tillbaka till skolan, går in i lärarrummet, träffar på en av lärarna i mobbingteamet och är väldigt arg på gränsen till ursinnig. Som tur är kommer även hans ordinarie klasslärare, så jag slipper ta det en gång till. Jag säger, att jag vill ha bort den specifika eleven ifrån klassen både pga. allt som hänt, men även pga. att Lilla Sonen inte får någon ro. Lilla Sonen med sitt funktionshinder störs ideligen både i sin inlärning och i sin koncentration i klassrummet av just den elevens utbrott. Att hela klassen egentligen störs tar jag inte upp eftersom det är upp till de andras föräldrar att agera för.

Så vad jag skulle önska var att Lilla Sonen kunde få en vaccination i kaxighet och ge tillbaks. Tyvärr är han ett känsligt och estetiskt lagt barn, som är duktig på saker, som inte smäller så högt såsom syslöjd, träslöjd, bild och hemkunskap. Stora Dottern har råkat ut för samma sak under mellanstadiet, men hon är mycket kaxigare och säger ifrån. Fast även hon, nu när hon går i högstadiet, berättar saker som vi inte hade en aning om hade hänt. I bland funderar man på varför man har uppfostrat sina barn till att vara snälla och goda människor, människor som tar hand om andra och vill andra väl.......Kanske om jag inte hade gjort det, att Lilla Sonen hade varit mera kaxig?

Min väst!

Snälla A. hade min väst hemma för att hjälpa mig i gång med beskrivningen. Bakstycket är stickat och klart, men de två framstycken har vållat mig särskilt besvär.

A. hade knäckt koden och fått ihop text och diagram, så i fredags efter arbetet trissade jag upp till henne, hon bor i huset över där jag arbetar nu för tiden, till hembakat bröd och saft och en förklaring av beskrivningen Drops 103-8. Kompisen L. hade börjat på samma beskrivning för ett bra tag sedan, det gråa framstycket på bilden, och nu ska jag då sticka den likadan bara i en blåmelerat variant. Det är ett trevligt garn, och modellen är fin, det är bara det, att de kanske inte har skrivit den för en person som jag, men jag försöker igen.

Snön ligger djup.......

Och det gör den verkligen. Det verkar aldrig sluta snöa, bara emellanåt, kylan håller i sig med allt mellan -8 och -14, och det är vad vi kan förvänta oss långt framöver. Så säger de i alla fall på TV. Det är inte alltid, att jag håller med om vad som sägs på TV, men nu börjar jag övertygas om att det nog är så.

För mina växter i trädgården är det bra. Med den kylan är det bra med ett skyddande täcke. Men det verkar vara långt till våren, och tills jag får se hur alla mina millioners blomlökar, som Stora Kärleken och jag satte sent i höstas kommer att utvecklas. Under tiden kan jag njuta av tulpanerna som jag fick av våra gäster i går, så vackra, riktiga vårbudare!

Ett projekt färdigt!

Det går långsamt, men det går! Stora Dottern hade beställt ett par tjocka och längre strumpor för ett tag sedan. Jag hade inget garn i de berömda färgerna svart och rött, som tydligen är populära nu, så den ena av två garnaffärer i staden fick leverera Svarta Fårets Raggsocksgarn. Det gick åt ca. 2½ nystan svart och 1½ nystan rött, och de är stickade på stickor nr 4 och 5. Som förlaga hittade jag ett mönster på Garnstudio.se modell 116-36, som gick att använde beträffande maskantal och längd. De är stickade i storlek 38/40.

Min vår-strumpor i karamellfärger var nästan färdiga också, men de satt för knasigt på hälen, så jag repade upp den biten i går, dvs. halva strumpan eftersom jag inte stickar Magic-loop, men ändå två samtidigt efter princippet: lite på den ena och lite på den andra! Jag får göra flera intag, och strumpan blir längre, men våren har ju inte kommit ännu.

I går morse bakade jag en paj, Torta di Riso, ifrån Jamie Olivers italienska kokbok. Vi skulle få gäster, så något till kaffet skulle sitta bra. Den var inte god, så nu är ni varnade. Den blev stabbig och hade ingen bra smak, lite bla-ha faktiskt. Synd när man tillbringar mycket tid och flera ingredienser på ett lite annorlunda bakverk. Men ankorna i ån tyckte om den här i kylan och snön!

Vad kan jag använda detta till........

I dag fick jag ett brev där FK meddelade mig att de överväger att bevilja mig 25% ersättning....???!!! Och vad kan jag använda det till? Inte ett smack, så länge det inte är ett beslut kan jag inte överklaga, och jag kan lämna synpunkter inom 14 dagar, men vad ska jag lämna de har ju redan allt.

Min arbetsförmåga bedöms som varande nedsatt både i förhållande till den vård mina barn kräver, men också i förhållande till min egen sjukdom. Jag har nu kämpat mig upp till 50% lönearbete på väldigt kort tid, men så säger FK plötsligt att 25% sjuk er du, det tänker vi bevilja, resten får du söka tjänstledigt för ifrån din anställning för att ta hand om dina barn. Men jag tar inte hand om mina barn under den tiden, alltså återstående 25%, då återhämtar jag mig för att orka arbeta nästa dag helt enligt planen.

Jag undrar hur FK tänker? Vad vill de med de olika beslut, som deras handläggare ger ut till personer, som jobbar som en tok på att bli friskare? Jag vet vad min återhämtningstid kommer att gå till: att överklaga beslutet, när det väl kommer.

Mal....(Da: Möl)!!!!

Min snälla kompis A. skulle hjälpa mig med min väst, som jag får grå hår i huvudet av. Jag förstår inte beskrivningen helt enkelt! När jag sedan fick ett fint mail ifrån henne, att hon hade knäckt koden, så tänker jag: jisses vad bra! Det måste till en riktig syslöjdsfröken för att hjälpa mig tydligen. Och tur är väl det för annars kanske inte hon hade varit på sin vakt, när garnet gick av inte en utan två gånger. Och det hon sedan skrev gav mig stora skälvan. Jag tror att du har mal!!!!

Så nu efter maten har Stora Kärleken och jag skakat garn, tittat noga på allt garn, tittat med ficklampa i alla hörn och på golvlistor, städat, dammsugit och allt vad som tänkas kan. På A.'s inrådan har jag varit och handlat små doftgrejor, som heter Paradimal. Det ser ut som wettextrasor/filtbitar, och doftar väldigt starkt av citron/lavendel någonting. Doften påminner mig om en av Weledas badoljor, som användes, när jag arbetade hos Antroposoferna. Jag har klippt Paradimal i bitar, precis som A. sade, och de ligger nu bland mitt garn i papper, som är dubbelvikt eftersom det inte fick komma i direktkontakt med textilier.

Men...ingen av oss har sett något, så det kanske var något enstaka i just det nystan, som A. hade fått med hem av mig. Hon har sparat det, som hon hittade, så jag ska få titta på det på fredag, när jag hämtar mitt påbörjade framstycke till västen. Nu är jag i alla fall förberedd, och jag kommer att förnya dessa doftbitar varje halvår!

Lite uppmuntran av annat slag!

När man tycker att det mesta bara går åt skogen, så kan man ta till det gamla knepet att handla lite. Så det har jag gjort, och nu kan jag sitta och titta på väldans fina modeller av stickat för barn och tillbehör till vuxna! Mina barn har för länge sedan växt ur dessa storlekar, men antingen gånger man upp och får sticka ändå annars får man sticka till andras barn. Att sticka vantar, mössor och sockor är precis vad vi behöver nu, det är råkallt och blåser runt knuten och på onsdag skulle vi få mycket snö.

Annat att muntra upp sig med har varit möte i syföreningen, alltid så intressant och god mat. Jag fick höra resultatet ifrån Syföreningsauktionen, då jag hade nöf-nöf sjukan, och att mina sjalar hade sålts. Jag fick även se en så vacker kakelugn i vitt och guld, så jag nästan på stört måste ha både en stor gård med sal och liknande kakelugn. Även stickcaféet har haft träff, så jag kunde få prata om annat än FK och låta mina tankar gå helt andra vägar. L. hade med sig ägg från sina höns, så på kvällen bakade jag vanliga vaniljmuffins, kladdkakemuffins och ett nytt bröd av Manitoba cream, en ny sorts mjöl. Det passade bra, för Stora Kärleken var sugen på något gott efter att ha varit i väg i flera timmar på sin jour.

Som en följetong..............

Önskar att jag kunde avsäga mig bekantskapen med FK. Jag är så trött på att skulle specificera min arbetstid på mig själv och den jag lägger ner på mina barn, när jag redan har gjort det och det finns i FK's handlingar. Jag är trött på att skulle prata om saker, som det redan finns beslut på pga. att en handläggare är hårt pressad uppifrån. Jag är även trött på handläggare som ringer mitt i kvällsmaten, kl. 17.55, och tar bort både tid och känsla för en föreläsning, som jag skulle lyssna på senare under kvällen. Det som skulle vara min egen tid!

Därför har jag mailat och skrivit att jag inte kommer inkomma med det, som handläggaren begär. Handläggaren får göra sin utredning och jag får resultatet av den. Det finns ingen orsak till att jag ska göra arbetet åt henne, som hon kan läsa sig till. Jag har även kontaktat en jurist på barnens handikappförbund, som har gett mig tips till text i mail och lovat att hjälpa mig vid en ev. överklagan.

Vad gör allt detta för min väg mot att bli bättre och friskare? Inte ett smack! Det spärrar effektivt, stänger alla dörrar, så jag har mycket svårt att se ljuset och orka med mig själv, mina barn och mitt arbete. Jag blir så trött fysiskt, hjärnan är som sirap när jag ska tänka, räkna, trycka på datorns tangenter på jobbet, och mitt humör är i botten. Men samtidigt är jag glad, tacksam och lycklig att min familj orkar med mig i alla fall, att jag får tag på kurator för råd, att samtalsterapeuten har tid att se mig oftare, att juristen kan ge mig tips och att de vänner, som jag väljer att berätta det för inte backar, utan ger mig energi, står kvar bakom mig, ger råd och får mig att fortsätta kämpa mot denna myndighet och dens lagar.

Så även om föreläsningen om dahlior (Da: georginer), som skulle bli min helt egna tid, inte blev helt den vilostund som jag behövde, så njöt jag av färgerna på denna otroliga blomma och av sällskapet i alla fall.

FK....detta eviga FK!

Försäkringskassan är det jag pratar om i fall någon inte visste. Jag har när det rör mig själv inte haft de stora svårigheter med FK förrän nu i dag! Självklart var det alltid jobbigt, långdraget och med eviga överklagan kring ansökan till dem när barnen var mindre. Men nu slipper vi kontakt eftersom barnens beslut är livslångt!

Kring mig har det också bara varit bra. Det har mest varit arbetsgivaren och FK, som inte varit eniga, men jag har på något vis legat och "simmat" någonstans utanför den diskussionen och fått koncentrera mig på att bli friskare, vilket också gått bra. I dag tänkte handläggaren däremot sätta ner foten. Det går inte att vårda barn med funktionshinder och ha sjukersättning partiellt. Det gick att göra det full-time, men inte partiellt. Fråga mig inte hur det hänger i hop, men antingen har någon sovit i timmen (!?) eller också har jag något som liknar överklagan framför mig, när jag väl får ett beslut. Handläggaren tyckte att jag skulle arbeta 50%, få 25% sjukersättning (fast jag sökt om 50%) och vara tjänstledig 25% pga. mina barn.

Hur jag ska få ekvationen att gå i hop ska jag fundera över tillsammans med Stora Kärleken i kväll, ska försöka inte få världens utbrott eftersom han är världens lugnaste. Jag kommer att kontakta de personer, som jag behöver, både för att samtala och för att få hjälp i ärendet. Vad kommer resultatet att bli för min del? Så klart att jag ger järnet, precis som jag brukar, gamla mönster försvinner inte så lätt, men jag kommer att bli ännu mera trött och orka desto mindre. Punkt slut!

Inköp!

Symaskinen har fått jobba lite på sistone och så upptäckte jag, att jag inte hade den eller den nål och snart inte flera tomspolar heller, och sitter man ändå vid datorn kan man ju lika bra handla på nätet i stället för att ta sig till affären och det kommer billigt, med vissa förbehåll, hem i lådan. Så nu är det dax att bli färdig med vissa saker, och jag visar dem så snart de är klara.

Mina vårstrumpor, de karamellrandiga, och jag kommer överens igen! Jag var tvungen att hitta min gamla beskrivning på danska för att kunna sticka hälen. Visst är det konstigt, har bott längre tid i Sverige än i Danmark, men när det riktigt kör i hop sig, då måste jag ta till mitt originalspråk för att fatta.

Jag får kanske skylla på tröttheten nu för tiden. Jag har varit så trött, nästan eller rent faktisk suttit rakt upp och ner och sovit mitt på blanka dagen. Jag vill nog mera än jag egentligen orkar plus att det är mycket tankeverksamhet som krävs kring vår familj, mitt arbete som inte längre är arbetsträning from 1/1, kräver sitt. Jag tänker mycket på, hur det ska bli så småningom, kommer jag att få ett annat jobb inom organisationen där jag faktisk har en anställning, som passer mig bättre eller kommer jag att sägas upp? Alla dessa tankar gör mig trött i huvudet, vilket gör mig trött i kroppen = extra sömnbehov, som jag inte alltid tillåter mig själv att få.

I går handlade jag Svarta Fårets raggsocksgarn till Stora Dottern. Hon vill gärna, att jag stickar höga strumpor eller sockor i svart med röda ränder, som skulle gå ovanför stövlarna. Återigen Twilight-inspirerad! Som tur är borde det gå undan. Det stickas ju på sticka nr 5½. Jag vill bara gärna hitta ett mönster, men går inte det, så använder jag Barbros schema ifrån hennes blogg/hemsida, som är så inspirerande Där är man alltid säker på att det fungerar.

En liten docka!

Detta är Lilla Sonens verk efter att ha varit med mig på dockkurs i 3 timmar. Han var väldigt nöjd med den, fick själv välja dräkt och tänker fortsätta hänga med och sy om en månad igen. Kul att hitta ett alternativ till dator- och tvspel, som det finns rikligt av annars. Nu ska han bara sy ögon och mun, så är den helt klar.

Och vad som kom ur min surdeg..............

Här ser ni "odlingen" av surdeg i fönstret, ända stället, där det är tillräckligt varmt, och sedan rågbrödet med smak av kummin och med rågkross, solrosfrön och pumpakärnor, som jag bakade i går kväll. Surdegen fungerar alldeles utmärkt, och jag har givit bort tre portioner redan, fast jag fortfarande har kvar i kylskåpet och i frysen.

Min vildjäst däremot på aprikoser, verkar inte riktigt fungera. Men jag provar igen! Jag börjar ana, vad som kan vara felet.

Nu ska jag leta upp recept på surdegsbröd, som jag kan prova att baka. En del av de recepten blir säkert en del av buffén till Stora Dotterns konfirmation. Jag håller på att spara burkar, både glas och plast, som vi annars skulle kasta i återvinningen. Jag måste ha till surdegen först och främst, sedan ska jag göra egen marmelad, chutney och har även tänkt mig paté. Stora Kärleken skakar på huvudet, nu är det nytt år och idéerna kommer flygande, men han tycker nog att det smaker gott i alla fall.!

Loppis fynd!

Jag hittade bestick i lördags, när jag var på loppis. Jag hittade också lite tyg, som nu hänger på tork efter en tur i tvättmaskinen. Något blir säkert så småningom till lapptäcke eller liknande, det hade Zebror som mönster, annat blir väskor och ett stort stycke blir nog en väst till mig själv.

Vad gör jag i dag?

Jag håller på och strukturerar Om jag ska säga det själv, så är jag väldigt bra på det, man kan också kalla det att städa, så jag får lite mera plats. Bordet som syns på bild var innan väldigt belamrat med alskens saker i handarbetets tecken, men nu ska jag ta fram skärmattan, och då behövs plats. Vad jag ska med skärmattan? Jag ska för det första göra någon form av lapptäckemönster till min kjol, som jag skrev om tidigare. Det stycke, som ska infogas fram och bak, ska vara av typ lapptäcke. Sedan måste jag börja fundera över, hur inbjudan till Stora Dotterns konfirmation ska se ut. Jag hade tänkt göra den själv, två olika versioner: en svensk och en dansk, och för det behövs det lite scrapbooking och en skärmatta!

Men när jag nu hittade lite papper under allt annat, så började jag tänka på Syfestivalen, hittade gamla katalogen, varför sparar man sådant? Syfestivalen är flyttat till Stockholmsmässan istället för Kistamässan och kommer redan i februari. Där finns det ju en del scrapbookingsaker, så kanske ska jag handla där till konfirmationsinbjudan. Stora Dottern och jag ska bara titta lite på utformningen först tillsammans.

I dag står programmet annars på loppis på olika ställen i Lilla Staden. Jag ska leta bestick och större uppläggningsfat, så klart får jag även en chans att titta efter handarbets-och trädgårdssaker. Chaufför har jag också, Stora Kärleken har redan kollat var loppisarna finns och ämnar skjutsa mig runt. Ev. vill även barnen med. Och -12*, strålande sol och blå himmel, bättre kan det ju inte vara!

Bröd!

Upptäckte i går kväll att vi inte hade mera bröd i huset. Så klart hade vi knäckebröd, men vi ville ha riktigt bröd till frukost. Hur kan det komma sig att vi inte hade mera bröd? Av den simpla anledningen att jag hade bestämt, att jag skulle baka allt själv igen, precis som jag gjorde, innan jag började jobba efter att ha gått hemma med barnen i en längre period. Och nu hade jag trott att det fanns mera i frysen än det gjorde!

Att baka är ingen uppoffring ifrån min sida, jag älskar att baka, man tänker så bra under tiden. Nu går dock tankarna i en annan riktning - mot surdegens förlovade land! Bröden i går kväll eller natt, de var först färdiga efter kl. 01 (men det är ju helgdag i dag), blev bakade med vanlig jäst, man ska ju inte kasta det man har köpt, men jag ska prova på surdeg nu. Så Stora kärleken och Lilla Sonen blev skickade till affären, ja vi skulle handla ändå, med en lista på olika mjöl och fröer/kärnor samt aprikoser.

Jag har blivit inspirerat här samt av min stickkompis A., som bakar allt sitt rågbröd själv. Jag har fått surdeg av A., men den dog, glömde väl att mata den, antar jag, men nu ska jag försöka igen. Men som ni ser ovan så har jag satt både surdeg av råg och vildjäst. Jag ska prova på båda.

Att baka i går kväll var ett genidrag! Termometern visade -21,6*, så vi behövde lite värme i huset. I dag har den sjunkit till -16, men det är smällkallt och bilarna har svårt att starta och det var kö på gatan i morse till den, som kunde hjälpa till.

Annars är sockorna och jag inte kompisar längre. Stickningen ligger i soffan och jag sitter vid matbordet och tittar på den. Vi har blivit osams om hälen, stickningen och jag, men det blir säkert bättre, när jag får tag i en beskrivning, som passar. Sockan är ju lite av ett hopplock!

Socka nr. 2!

Här är början på min andra socka. Den första är inte färdig, men stickat fram till och med hällap. Varför på detta viset, jo för att man inte kan sitta och räkna intagningar på en socka, när man pratar via Skype, så då börjar man faktisk bara på socka nr. 2. Sockorna kommer att bli sköna, mjuka och inte med någon stramande resår och väldigt vårlika.

En bit på väg!

Ovan ser ni inköp till Stora Dotterns konfirmation, som ska äga rum i slutet på maj. I Sverige, eller i alla fall där vi bor, är det inte vanligt att man hyr porslin, bestick, dukar, bord, stolar och även tält att ha festen i, vilket det är i Danmark. Det är överhuvudtaget inte så vanligt att ha fest, när man konfirmerar sig, så som man har i Danmark. Här är man hemma = inte så många gäster eller i sällskapslokal = många gäster, och då finns allt ju redan. Det finns inte vad jag känner till någon firma här i närheten, som hyr ut ovanstående, i alla fall inte i en prisklass som liknar danska priser.

Vi ska försöka ställa till med något sådär mittemellan så därför dessa inköp av tallrikar à 5 kr/st, vilket egentligen var orsaken till att jag råkade tänka på det i dag, när vi var på IKEA. Så jag köpte ett gäng tallrikar och hittade även vattenglas och vinglas till en billig penning. De har ju rea just nu. Jag tittade även på bestick, men det var för dyrt. Någon som har tips om vart man hittar billigt? Jag ska även ta mig en titt på Jysk och deras tyger, som brukar vara billiga att använda som dukar.

Mina föräldrar ska komma i god tid innan och hjälpa oss med maten och allt runt omkring. Jag föreställer mig att maten, som vi gör själv, blir någon typ av buffé. Själva festen ska vi ha hemma. Jag tror inte att vi blir så många, men gästerna kommer ju långväga ifrån (Danmark), så det blir en inbjudan med länkar till olika boende häromkring, om de inte vill slå upp ett tält i trädgården!

Återbruk!

Vad kan man hitta på för nyttigt att göra i dag? Jag måste göra en nyttig sak om dagen, har jag bestämt, bara för att komma till botten med allt som bara ligger.

Så då gav jag mig på högen av reparationskläder och fick plötsligt 6 par finbyxor att använda på jobbet! 4 hade gått sönder och behövde sys i sömmarna och två par var helt nya(??!!) och behövde läggas upp. 2 par mysbyxor och en t-shirt fixade jag också i samma veva. Jisses, vad nyttig man känner sig, när högen är borta.

Men det fanns ytterligare 3 par byxor som låg. Dessa var jeans och jag funderade en stund varför, men kom på efter att ha tittat att det ena par var helt sönderslitna. Jag älskar gamla jeans, så antingen blir de knäbyxor med lappar eller också blir de lappar allt eftersom. De andra två par var nästan nya jeans, som jag hade köpt på Tradera för 25 kr. Min tanke var att göra om dem till en kjol (Da: nederdel). Nu har jag klippt upp dem fram och bak, hittat band att sy på, 10:- kr för 10 meter ifrån Jysk på rea, och funderar på hur tyget som ska "fylla ut i mitten" ska se ut och vart jag ska ta det ifrån.

Denna kjol, som blir min första omgjorda, kan man kalla återbruk. Det ska bli kul att prova och kul att se om jag kommer att gilla min prototyp.

Fryst och tinat!

Och vad kan man göra annat än att sitta med benen uppe en dag som i dag? Mina nyårsstrumpor är på stickorna, blir en modifierat kortare version av de långa strumpor, som jag gjorde för ett tag sedan. De är i härliga vårfärger med gult, grönt och lite rosa och grått!

Men man måste ju göra något vettigt varje dag också, även om jag aldrig tycks komma till det som faktisk behöver göras ;-). Vi har ett stort frysskåp i köket och en stor frysbox i förrådet. Men nu var det mycket is i frysen inne, så det skulle bort. Det var -7 ca. utomhus, kanske ville vi gärna ha haft -15 för arbetet, men nu var det dax. Det är lite drygt att göra det en kväll, så en ledig dag är bättre. Vi tömmer frysen i stora lådor och sätter ut i kylan, kokar vatten och sätter in i frysen, tömmer långpannan (passer så bra under pipen) för nerrinnande vatten i bland, och sedan sköter Stora Kärleken resten. Vi är lika nervösa varje gång, om frysen ska starta igen, den är ju faktisk ca. 20 år gammal, men den gjorde det denna gång också.

Vad nyttig man känner sig, när man har gjort det! Men också lite undrande, när man hittar påsar, som man inte har någon aning om, att man haft eller påsar med mycket lite i. Så nu blir det ytterligare roliga kombinationer av mat eller flera rätter till middag för att använda det. Vi röjde i stora frysboxen och skafferiet i går, så det har redan hunnit bli en rolig rätt eller rätter!

I kväll blir det lasagne, som jag ska hinna göra tillsammans med Stora Kärleken, innan jag ska se Christel Seyfarth på DK4 på nätet kl. 17, om det går. Tur att man har webstrik, så man får lite tips om bra program.

Sluträknat och summering av 2009!

I januari började jag fundera över vad vi använde pengar till och varför. Skulle det gå att sänka våra utgifter? Skulle det gå att ändra ett köpbeteende, som inte var annorlunda än andras, till ett som vi kunde stå för i framtiden? Skulle vi få pengar över eller skulle det ätas upp av vanliga prishöjningar?

Något köpstopp hade vi inte, fast det var läsningen om det som hade inspirerat mig. Det var också svårt att hålla motivationen uppe för att hålla igen på handlandet, när vi inte behövde av något särskild orsak. Men här kommer årets sista redovisning:

November:
mat +2272 kr
kläder -1301 kr
diverse +3044 kr
räkningar -4792 kr
Totalt -777 kr mindre än snitt för 2008.
Hur vi kunde handla mat för så mycket utan att egentligen känna att vi har ätit bättre är mig en gåta. Det känns inte heller speciellt mycket mera i skafferiet än tidigare. Diverse har ökat pga. tandläkare, läkare och Stora Kärlekens nya glasögon.

December:
mat -1164 kr
kläder -252 kr
diverse +11484 kr
räkningar -4870 kr
Totalt +5198 kr mera än snitt för 2008
Diverses höga summa beror på resan till Danmark, julklappar, årskort hos Friskis, frisör, tandläkare och apoteksvaror för Stora Dottern, som inte gick på recept.

Totalt blir det en besparing för 2009 på 32151 kr. Dessa har till stor del sparats vid att vi har sett över våra räkningar och handlat mindre kläder. Maten och diverse har varit svårare att påverka. Vad vi kan försöka påverka är att baka och laga mera själv och äta mindre ute på restaurang och inte hämta mat med hem.

Det tror jag ska bli vårt nya tema under 2010, inget nyårslöfte utan ett tema att leva efter. En strävan att laga all mat själv och veta vad vi äter. Stora dottern har lyssnat mycket på sin NO-lärare som har berättat om E-nummer och tillsatser i matvaror, så det har varit uppe vid middagsbordet några gånger. Det ska bli spännande att se hur det går i hop med den tid, som finns i vår familj för att laga mat. Har du något, som du planerar att leva efter under 2010?