Varför man känner sig sjukare som vuxen än som barn....

Det var då meningen att jag skulle försöka svara på det, men jag vet inte.....att man är äldre, mera stel, tycker mera synd om sig själv och att man är sjuk en längre tid än en halv dag med feber, men hur som helst: Jag är sjuk! Jag hostar och känner varenda led i kroppen, så fort jag rör mig, så det blir att inte göra för mycket. Jag ser bara trött ut, som Stora Kärleken kommenterade min uppsyn i morse. Kära Släkten påminde mig om via Skype, att det inte var länge sedan, att jag hade varit sjuk senast, tur att man lider av akut glömska, så man inte kommer i håg det heller.

I går kväll när jag var i insjuknande fasen hade jag inte lust med någonting, så jag tog en bok: The Prayer Shawl Companion och tittade på bilder. Det är otroligt vackra sjalar i den boken och med fina berättelser till. Jag satt och blev lite inspirerad, har aldrig stickat något efter en engelsk beskrivning, men många gör ju det, så jag beväpnade mig med Drops översättningskolumner, som jag skrev ut för några dagar sedan, valde ut ett mönster/design med spetsstickning, som heter Sierra Breeze och gav mig på det.

Det finns tre svårhetsgrader i boken och jag valde en mellan variant. Vart hittar man förresten en tabell för amerikanska storlekar på stickor? Jag provade mig fram, så på slutet blev det ett mörkgrönt 2-trådigt ullgarn ifrån Morjärv, inköpt på Tradera, och vanliga stickor nr 8. Jag lade upp maskor på nr 9 och bytte till nr 8 enligt beskrivningen. Vi får se, hur det blir, och om jag klarar av det engelska.

Här snöar det lite grann, började i går kväll, så temperaturen stiger (-5), som tur är. Vi har haft det lite kallt ett tag med 10 minus och ingen snö, men blåst. Nu blåser det inte alls.