Ont överallt eller utan djungel!

Ja, så kan man tolka saker på olika vis. Men i går var Stora Kärleken och jag i trädgården, därav det kroppsligt onda, för att klippa ner. Vi kunde knappt se ut på baksidan vid terrassen, det var helt igenväxt med rosor, kaprifol, luktärt och klematis, så allt fick en tid hos frisören alias mig, och jag är inte så nådig. Man kan också säga inte så rädd att klippa. På framsiden av huset fick man både ducka och gå åt siden för stora rosor, klematis och syren.

Jag hoppas mest på en lång och varm höst, för då kan jag hinna med en andra blomning på en del växter. Vi hade berg av grenar och avklipp, men en hel del gick i kompostkvarnen, så det blev bara en finfördelad hög kvar av allt det stora, tjockare grenar lades bredvid komposten och allt det gröna kom i vår stora trädgårdskompost. Grenar kan man alltid använda till något annat senare.

Nu ser det lite bart ut, inte så bohemiskt kanske eller romantiskt. Det är klippt i raka linjer, det är tunnat ut eller helt nerklippt på vissa växter, som mina stora trädgårdsprakttry. De var minst 2,5 meter höga, men hade bara blad och blommor mellan 1,5 och 2,5 meter och var ganska pinniga nere. De är nu ca. 20 cm, så får vi se, om de tar sig till nästa år. Den stora trollhassel, som fyllde hela rabatten, där den står, är nu nere i lämpliga 1,2 m i stället för över 3 meter.

Det som var mest härligt efter att ha krattat gräsmattan, så den så ut som ett nybonad salsgolv, sopat alla stenläggningar och faktiskt dammsugit terrassen (fungerar bra med grovdammsugare när man har klippt rosor med taggar), var att få sätta sig nyduschat efter åtta på kvällen med en middag! Det var nästan tyst ute, solen hade försvunnit bakom grannens hus, så det var lite mindre varmt, och man kunde njuta efter ett hårt arbete.