På G!

En liten bit på väg har jag kommit med mitt sybord. I alskens hast företog vi en utflykt till en annan stor stad i närheten med bara Lilla Sonen och införskaffade en arbetsskiva i massiv trä, som var 80 cm djup. Annars har problemet varit, att de flesta bänkskivor som går att uppbringa används i kök, och därför bara är 60-62 cm djupa. Just nu tänker jag över, om den ska förbli naturell eller om jag måste behandla den på något sätt.

Så klart var det inte det ända som införskaffades. Valet och kvalet och orsaken till utflykten var egentligen, vilken bänkskiva vi skulle välja till Stora Dottern. Hon har i dag en vanlig bordsskiva ifrån Ikea med mått 150 x75 på sitt rum. Problemet är, att hon får flytta runt med alla saker hela tiden på den ytan. Hon har ett ställ för alla papper, sin dator med tangentbord och ett hjälpmedel för sitt funktionshinder, och sedan är ytan slut. Det finns ingen plats för uppslagna böcker vid skolarbete, eller om hon skulle känna för att rita, vilket hon faktisk gör en del, eller hålla på med foto, vilket också är ett intresse. En bänkskiva som räcker ifrån vägg till vägg skulle bli lösningen. En sådan hittade vi också.

Det känns på något sätt, som att man aldrig blir färdig med inredningen i huset, fast vi har bott här i 12 år! Stora Dottern är inne på sitt 3:e rum, som hon bor i, och andra rum har haft andra funktioner och görs om vart och vartannat år. Just nu har vi flera renoverings- och inredningsprojekt, som står på tur att bli gjorda, men lyckligtvis inga påbörjade, som måste bli färdiga likamed ingen stress (!). Som tur är ska det hela vändas och stötas och blötas minst upp på FN-nivå och ut på remiss, som jag brukar att säga, så det tar ett tag, innan det görs något överhuvudtaget!

Ett litet besök i närbelägna och nybyggda Ikea hann vi också med i turbofart. Stora Kärleken var med in bara ett ögonblick (han gillar inte Ikea!). Bänkskivorna låg på taket av bilen och skulle helst inte lämnas ensamma, fast jag tror inte, att någon skulle vilja göra sig besväret att ta dem, de var hur tunga som helst! Han skulle beskåda några hyllplan och uttala sig, om de kunde användas som fönsterbrädor. Där fick jag ett snabbt nej, färdigt med den spekulation, så Lilla Sonen, som älskar att gå på Ikea, kunde gå med mamma och turbohandla. Vi skulle hitta några förvaringslådor till alla mina handarbetssaker, så det kunde bli ordning och reda. Det var snabbt gjort, och sedan var vi ute igen. Måste säga att jag älskar deras snabbscanning, man kan göra, som man vill, i den takt man vill och få packat, som man själv vill. Perfekt!

Och som sagt kommer det in saker i huset, måste det också ut saker. Det ska starta en helt ny Secondhand i lilla staden, så jag tog chansen att bli av med 4 stora säckar med kläder, skor, leksaker och annat. I våras blev det flera säckar till Röda Korset här i Lilla Staden, men de var inte så förtjusta att få det inlämnat i säckar utan ville ha det i lådor. Det är besvärligt att skaffa lådor upptäckte jag. De flesta går till personer, som ska flytta, så därför blev det nu inlämning på ett annat ställe och till en annan organisation. Och det kommer säkert snart att bli flera säcker! Barnen växer mig över huvudet, byxor är för korta, tröjärm slutar mellan handled och armbåge och annat blir för trångt, så det blir väl snart en sväng igen.