onsdag 12 augusti 2009
Rätt eller inte rätt?
Jag funderar lite över detta med handarbete och arbete. Några gånger under min arbetsträning har jag haft mitt handarbete med och nörklat på det under kaffepauser, dricker nämligen inte kaffe och knappt te Det har en lugnande effekt på mig, jag blir mer koncentrerad och kan lyssna bättre på andras prat. Men…..hur många av er därute i bloggvärlden gör egentligen så? Alltså stickar/virkar/broderar eller vad det nu måtte vara under kaffepauser/lunchpauser eller till och med under möten eller föreläsningar? Det skulle vara intressant att veta. Den allmänna uppfattningen verkar vara, att man är ointresserat, när man gör så, hur tänker ni?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
17 kommentarer:
Jeg slæber mit med alle vegne. Strikker dog ikke under fordrag, møder og undervisning. Nogle mennesker tror nemlig, man så ikke lytter og deltager.
Men i bus og tog, pauser og ventetid- så strikker og hækler jeg.
Min oplevelse er, at jeg glider ind i en helt speciel energi, når jeg strikker eller hækler. Derfor kan jeg virke fraværende og opslugt af det, jeg er i gang med.
Og det er jeg som sådan også.
Derfor strikker eller hækler jeg ikke, når jeg er ude de lidt mere offentlige steder. Men i toget er det dejlig ´tidsfordriv´.
Når jeg ser på andre, der laver håndarbejde, mens jeg er til stede, følger jeg også nogen gange, at 'de gemmer' sig lidt bag maskerne, måske fordi jeg selv har brugt det tidligere.
Kærlig hilsen JM ;-)
Hej
Jag brukar sitta och sticka på mitt jobb.Jag delar tidningar och det är inte alltid de är i tid så det är bra med nåt tidsfördriv.Tycker väl att det är upp till var och en om man vill syssla med nåt under rasten.Mina arbetskamrater brukar lösa korsord under väntetiden och det är väl lika "uppslukande" som nåt annat.Jag har varit ledig i 8 veckor så på måndag börjar allvaret och jag ska in i mina lådor och leta nåt lämpligt projekt till väntestunden på jobbet.Hoppas du har det bara bra.
Catharina
Jag tror många som inte handarbetar uppfattar det som om man inte är social/inte lyssnar.
På mitt jobb finns ingen som handarbetar under fikapauser, och det kan jag sakna ibland. På en arbetsplats jag jobbade på på 80-talet (förra stick-boomen) fanns det några som stickade, där var vi också mycket färre antällda.
Tror det varierar beroende på typ av arbetsplats och antal anställda/ålder & kön mm.
Jeg strikker kun hjemme og på mit arbejde. Når jeg er ude så ellers så laver jeg andet der gør strikning ikke bliver til noget.
Når jeg er til foredrag, har jeg altid strikketøjet med, for så holder min koncentration om foredraget sig helt på toppen. Ellers er jeg tilbøjelig til at falde i søvn.
Stickar alltid på lunchrasten, är många gånger ensam då i fikarummet men stickar även om fler är där. Kan ju prata ändå om nån vill surra en stund.
Jag stickar inte längre, men när jag gjorde det gick det ju utmärkt att göra det och lyssna/titta på annat samtidigt! Minns att vi var flera som faktiskt stickade under en del föreläsningar på Teknis...
Dock kunde jag aldrig sticka samtidigt som det var fotboll eller ishockey på tv, då tappade jag alltför lätt maskorna!
Jag har fått höra av en lärare en gång att jag var ointresserad för att jag såg ut genom fönstret. Det var ju mitt sätt att koncentrera mig och höra bättre vad hon sa.
Så att handarbeta är nog ditt sätt att koncentrera dig, och säkert många andras. Alla har vi våra sätt.
Tack för dina ord hos mig.
Kram
Jeg synes, det er en utrolig god idé at bruge håndarbejde til at slappe af med i pauser. Min mor havde altid et håndarbejde i hånden i ledige stunder - men det ville desværre ikke være velset på mit arbejde.
Vi har ikke den slags pauser. Kaffer er der masse af, men det drikkes ved PC'en.
Fredag spiser vi morgenbrød sammen og hygger ½ time.... Tror de ville kigge meget hvis jeg hev strikketøjet op. Det er primært mænd......
Låter jättemysigt. Just virkning skulle jag kunna tänka mig - långa löpare där man lär sig mönstret utantill och inte behöver läsa beskrivningen. För annars kan det ju vara lite svårt att hänga med i samtalen..
Jag har många gånger funderat på samma sak. På våra kafferaster läser man tidning och ibland läser någon bok och så småpratar vi. Men jag har aldrig känt mig bekväm att ta upp stickningen då, jag är ju minst lika social som om jag läser tidningen men ändå. På lunchen är jag ofta i behov av att vara ensam och gärna sticka då mår jag bättre resten av dagen men jag får inte alltid till det. På möten odyl har jag nog aldrig tänkt tanken att sticka kanske för att jag är chef och ofta är den som pratar.
Jeg har ikke med håndarbeid på jobben, det passer ikke i min arbeidssituasjon. Jeg har det heller ikke med når jeg går på foreldre møter, informasjonsmøter o.l .
Jag stickar eller virkar till och från jobbet när jag tar bussen, och på lunchrasten om jag har mat med mig och hinner. De jag brukar luncha med har lärt sig att jag är lika mycket med ändå.
Jag skulle bra gärna sticka eller virka på möten och föredrag, men många kommer tro att man inte lyssnar, så därför låter jag bli.
Så istället sitter jag och fokuserar på att inte somna, vilket brukar misslyckas, och hänger inte med i alla fall...
På mitt förra jobb vågade jag inte riktigt sticka. Säkert för att det var många yngre och många killar... Men på skolan nu stickar jag i både kaffepauser och lunchpaus. Det är underbart =).
Sitter en del på föreläsningar och måste säga att jag snappar upp mer information om jag samtidigt handarbetar. Vissa handarbetsprojekt går bättre att ha med sig än andra, beror ju på om man måste koncentrera sig på mönstret eller ej. Det borde handarbetas mer i detta land!! :)
Skicka en kommentar