söndag 1 mars 2009

Ett år kvar tills nästa gång!

Så var Wasaloppet över för denna gången. Bakstycket på Lilla Sonens svarta tröja kom upp till intag för ärm, Regnbågssjalen tog slut på garn eller resten som finns kvar matcher inte i färgskalan som behövs, så nytt får införskaffas, och det var en svensk, Daniel Thynell ifrån Grycksbo IF, som vann Loppet, fast vi tippade på en norsk seger i början. Sedan hoppades jag på Mora-Nisses barnbarn, och så blev det som det blev, men i alla fall en svensk som Stora Kärleken ville. Det såg ut att vara mycket snö, lite kallt och enligt mig alldeles för lite rapporter om vanligt folk på sträckan.

Det finns en sak, som retar mig varje år: Varför är det ingen skoter som följer damtäten? Feminist eller inte, men likaväl som man får se varje andetag på en eventuell vinnare på herrsidan, så får man bara ifrån helikopter se damtäten, och i bland vet de inte ens om det är henne. I dag upptäckte de, att de hade tagit fel på person att följa efter ett tag! Det finns säkert en logisk förklaring till varför de inte följer henne fast jag inte kan se det.................

Nu är barnen i säng, väskorna packade, kläderna framlagda, gympapåsar packade, skolan börjar i morgon efter en väldigt ledig sportlovsvecka, där vi återgår till rutiner, som jag gillar. Alla andra gillar fredagar, och jag gillar måndagar, för då vet jag, att jag har fem dagar av vanligtvis fasta rutiner, som mitt virriga huvud klarar av.

Jag har även efter många om och men, har frågat efter detta i snart 2 månader, fått erbjudande om en plats att arbetsträna på, som inte är på mitt gamla arbete. Jag ska fundera, kanske åka och hälsa på, prata med dem, titta mig ikring och sedan får vi se. Det är jag som vill arbetsträna, ingen annan tycker något. De flesta tycker, att det är för tidigt, men jag tycker, att jag vill prova. Jag måste testa, om jag kan klara av något om än så litet. Jag provade för ca. ett år sedan, men det fungerade inte på min egen arbetsplats med särskilda arbetsuppgifter. Nu har jag tänkt och bett om att få liknande arbetsuppgifter, som de jag hade tidigare, men på ett annat ställe. Det ska vara på ett mindre ställe och i en lugn miljö. Nu finns stället, så är det bara upp till mig att bestämma mig.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Hej!

Håller tummarna för en ev arbetsträning. Bara du vet och känner vad som kan fungera eller inte.

Sent om sider har jag antagit din utmaning.....

Mia stickar sa...

Hoppas det går bra med arbetsträningen!

Anonym sa...

Det lyder spændende med din arbejdsprøvning, Gitte, og især, at det er dig selv, der har besluttet, du vil forsøge! Jeg håber for dig, at det vil gå godt, og at du bliver glad for den nye arbejdsplads.
Jeg kan mærke, at jeg bliver en smule bedre til svensk, hver gang jeg kigger ind til dig :o)
Ha' en god mandag, din yndlingsdag!

ylva sa...

Hej! Har inte varit ute och bloggat på ett tag vad det händer en massa saker på bara några dagar! Hoppas att det känns bra när du ska gå och kolla in ev. nya arbetsplatsen.Måste vara frustrerande när en del av dig säger " Go girl!" och din erfarenheten säger nå´t annat ?
Härliga garninköp i alla fall( Läs avundsjuk)