tisdag 24 mars 2009

I dag kanske jag får veta.........

hur det kommer att bli framöver! I dag är dagen för stora mötet med alla inblandade, som har synpunkter på min utbrändhet, och hur lång tid det ska ta att komma tillbaka. Jag har velat arbetsträna sedan slutet på november 2008, men det händer så lite och spelar ingen roll, hur mycket kontakt man än tar, så byts det personer på olika stolar och själv faller jag emellan........... energin att på nytt ta kontakt tar slut efter ett tag. Är det kanske det som är meningen?

Nu har jag själv en plan för, hur det ska gå för sig och i vilken takt. I vanliga fall brukar jag vara bra på att prata för mig, och att få som jag vill = jag är ganska envis och slutar inte, innan målet är uppnått. Vi får se, hur det går i dag med en del personer, som jag inte alls känner eller inte känner så bra, hur de lyckas förklara, att arbetsträningen inte har börjat. Jag antar, att Försäkringskassan är väldigt nyfiken i just den frågan. För att kunna säkerställa att allt går till på rätt sätt, har jag även bjudit in mitt fackförbund. Det känns ledsamt, att man år 2009 inte kan komma överens utan deras hjälp, men jag är inte säker på, att jag har huvudet med mig i alla lägen, så jag behöver någon som kan alla arbetsrättsliga regler. Resultat kommer senare.

Lilla Sonen är sjuk, Stora Dottern var hemma förra veckan, och nu är det Lilla Sonens tur. Det är hostigt och förkyld, och jag hoppas inte, att jag blir smittat. I så fall blir jag sjuk lagom till Syfestivalen, och det vill jag inte. Särskilt mycket stickat blir det inte, det bakas i stället. Det är en av mina ventiler, när jag inte riktigt vet, hur jag ska hantera saker och ting. Att baka bröd, bara överhuvudtaget att hålla på med de olika ingredienserna, som man inte behöver prata med, är en lisa för själen. Numera bakar jag inte ensam, eftersom min tanke oftast är större än min energi, sedan jag blev sjuk. Jag planerar så mycket, planerar oftast efter hur det var förr, vilket jag inte alls orkar med längre. Mitt i allt i hopa blir jag trött, så får Stora Kärleken hjälpa till, så det blir färdigt. Men att sätta sig med en varm brödskiva, som man själv har bakat, med lite smör och sylt är himmelriket för en trött själ!

7 kommentarer:

Unknown sa...

Håber alt kommer til at gå, som du ønsker det. Sender gode tanker til dig og et knus :-)

Blipp sa...

lycka till, det blir som du vill, såklart!

May Anna sa...

Masser af held og lykke til dig.
Kender det alt for godt, det tærer enormt på kræfterne.
Uhm! hjemmebagt er nu engang det bedste.

Junebacken sa...

Jag håller tummarna för dig idag. Jag kan ju trösta dig med att du inte är ensam om just det problemet; att vilja arbetsträna men inte få.. Har kompisar med exakt samma problem. Inte mycket till tröst kanske.. Håller med om det med bakningen. Du gav mig just inspirationen till att baka lite, kanske ska ge mig på lite kladdmuffins.. Jag tror iaf på dig, att du kommer att fixa det här. Du verkar vara en tjej med lagom mycket jävlaranamma. Lycka till! *Kramar*

SF sa...

Lycka till! Det är frustrerande att inte få besked och den hjälp man behöver.

Boel sa...

Här är en till som håller tummen!! Bra att du har facket med dig då har du någon som ser till dig ( i alla fall vardet så för mig).

Det där med bakandet känner jag igen, det är så härligt att ge sig hän i bakandet når omvärlden är besvärlig.

Boel

Anonym sa...

Jag hoppas att turen och facket är med dig såpass att det blir på dina villkor.
Kram